Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9, 1 Sept. - Lo Monacos nya medel mot tuberkulos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lo Monacos nya medel mot tuberkulos.
(Ur Le Journal 3%, 2A» 4A> 8/6 1918.)
Insprutningar af sockervatten.
Af Lucien Chassaigne.
I.
Professor Lo Monaco har meddelat sina rön till akademien i Lincei.
Sedan 1917(?)* äro två af Lo Monacos elever, Sterbinii och
Pian-toni, sysselsatta med att på institutet för fysiologisk kemi vid
universitetet i Rom studera inverkan af utsprutningar under huden
af socker på m j ölkaf söndringen. De arbeta med getter, och
konstatera efter två års försök att en stark dos betydligt förminskar denna
afsöndring, under det att minimala doser öka densamma, utan att
mjölkens sammansättning på minsta sätt förändras.
Sammartino, Nazzari och Ricci d’Amoto använde metoden på
kvinnor på förlossningsafdelningen vid universitetet i Ron, och fingo
beständigt samma resultat. Rörsocker, insprutadt i en dos af 5
gram om dagen, minskar m j ölkaf söndringen först, kommer den
sedan att upphöra. Om endast l gram insprutas, fördubblas
mjölkaf söndringen.
Lo Monaco började nu studera samtliga afsöndringar
(sekretioner). År 1914 kunde han fastslå att följande afsöndringar
under inflytande af sockerinsprutningar visade samma
variationer som m j ölkaf söndringen, nämligen afsöndringar från
spott-körtlarna, magsäcken, pankreas, tarmen, lefvern (gallan),
njurarna (urinen). Däraf drog han den slutsatsen att sockerarterna
äro ett af de mest känsliga reaktionsmedel gent emot människans
organism, i samma grad som de starkaste alkaloider, men absolut
oskadliga och lätta att använda.
Crispolti studerade särskildt gallafsöndringen och fördes till att
konstatera att mekanismen i sockerarternas verksamhet bestod i
en utvidgning eller en sammandragning af blodkärlen i det organ,
som man angrep.
Piantoni, Liotta och Morihy fingo då idén att tillämpa denna
teknik på inre eller yttre blödningar. De konstaterade en renande
och blodstillande verkan, som var intensiv och snabb.
Efter dessa metodiskt genomförda försök återstod blott att
försöka samma verkan vid sjukdomar karaktäriserade af en onormal
afsöndring (sekretion) från något af kroppens viktiga organer.
Lo Monaco vände sin uppmärksamhet först mot luftrörskatarren
* Tydligen tryckfel. Re$.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
