Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När vi byggde badstu på Tärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rökte åt rätt håll, kanske bli så dyrbart ätt elda upp, att det i
praktiken blev värdelöst med hela vårt experiment? Eller skulle
vi kanske inte ens "få upp ångan" tillräckligt för att få
badstu-värme. Vi värderade den ved, som gick åt för upphettning, till
50 öre. Vid provbadningen, som verkställdes i två omgångar om
fem i varje, erhöllo vi på förut angivet sätt, genom att kasta ia
vatten på de upphettade stenarna, angenäm och effektiv
badstu-värme. Det blev förresten så varmt, att flera av oss, särskilt
Sigfrid, höllo på att krypa ur skinnet. Vi beräknade att ytterligare
två å tre omgångar kunnat bada efter samma uppeldning, alltså
20 å 25 bad för ungefär 50 öre.
Badet utfördes efter finsk eller rättare gammaisvei^k ritual
med intvålning och piskning med björklövskvastar under svettning.
Efter tvättningen ersattes duschen med ett par översköl j n ingår
med kallt vatten, Och har man en gång p rov ut. på detta slags
båd i en hemgjord badstu, så blir man alldeles säkert finsmakare
och nöjer sig inte med mindre än ett sådant bad i veckan under
hela livet.
För en kostnad av omkring 80 kr. hade det lyckats oss att
omändra och inrätta e|t gammalt skjul till en utmärkt badstu. Och
vi äro övertygade om att överallt i Sveriges bygder, där det finns
några tilltagsna ungdomar med förståelse för de gammaldags
härliga badstubaden och litet tro på egen förmåga, där skall också
badfrågan lätt och ledigt lösas utan både statliga och kommunala
anslag, utan dyrbara utredningar och kostnadsförslag. Var lösen
må således bliva: En badstu på varje svensk gård! På de flesta
gårdar finns vanligen ett brygg- eller tvätthus, som med mycket
enkla medel kan ändras cm så, att det även kan tjäna som badstu.
Finns inte brygg- eller tvättstuga, så kanske något skjul av ett
eller annat slag kan offras för ändamålet. Varje sålunda inrättad
badstu kan givetvis även användas till bryggd och tvätt. För att
ge ökat utrymme kunna lavarna lämpligen förses med gångjärn
och fällas ner, när lokalen behöver användas till andra ändamål
än båd.
Vi kunna således konstatera, att badfrågan kan och bör lösas
på detta enkla sätt utöver all Sveriges landsbygd, men den kan
och bör lösas i sammanhang med lika enkel och effektiv
gymnastik åt landsbygdens folk! Och vi tio pojkar kunna med g^tt
samvete till sist säga: Vi ha arbetat, byggt, gymnastiserat och
badat. Gå du och gör sammalunda! (Salaposten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
