Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metallgifter och kokkärl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kaffegarvsyrat tenn, som efterhand konsumeras. Såluda löses tennet
småningom – kanske hastigare på grund av kopparns samtidiga
katalysatorverkan – och clen rena kopparn framträder här och
därmed den fara, som härmed är förbunden.
Att kopparmetallen i många fall utövar en kraftig
katalysatorverkan på en kemisk reaktion, är allmänt bekant. Vi känna tiII;
huru en fiskkatse med koppargalvaniserad järntrådsstomme i
användning oxideras eller rostar sjufalt värre än en sådan av rent
järn. Icke endast den galvaniserade järntråden rostar, utan ock
det i närheten varande zinkgalvaniserade järntrådsnätet, som
sönderfaller inom jämförelsevis kort tid. Såsom ett annat exempel
kan jag nämna, hurusom en bruten radioantenn av fosforbrons
senaste vinter kom att ligga cirka en vecka ovanpå snön på ett
zinkgalvaniserat plåttak. På våren, då snön nedsmultit, sågs på
taket en cirka 20 meter lång rostlinje, sträckande sig längs taket,
där antennen legat. Den minimala kvantitet kopparsalt, som i
snön upplöst sig, hade såsom katalysator inverkat på den av
zinken dolda järnplåten, och järnet började förena sig med snöns
och luftens syre. Jag har velat påstå, att det är denna kraftiga
katalysatorverkan, som hos en mängd kopparsalt konsumerande
kaffevänner förorsakar gallstenssalternas utkristallisering ur
gallan, och intet hinder finnes för antagandet, att också
artersklerosen har kopparsaltet såsom katalysator att tacka för sin uppkomst.
Utan att troligen ha sett och utan att känna till, huru förtenning
av kopparkärl försiggår, och kanske utan att någonsin granskande
ha betraktat ett nyförtent kärl, uttalar man sig helt nonchalant,
att förtenning och nyförenning skyddar mot koppar förgiftning,
varmed man tydligen menar kopparsaltförgiftning. Var kan man
dock få en kopparkaffepanna alltid ordentligt förtennad? När
är man i tillfälle att i en i dagligt bruk varande kopparkaffepanna
konstatera, huruvida nyförtenning är av nöde? Tror man
kanske, att dess någon gång skeende urkokning med aska gör den
strålande fin?
Man talar om dessa ärgkonstnärer, som kastade upp den mat,
de med arg utblandat och färgat, och icke blevo särskilt sjuka av
de rester, som eventuellt kvarblivit. Vad beviskraft äger detta
för det basiska kopparkarbonatets starka giftighet, vilken är
oavvisligt erkänd? Ärgens färgningsförmåga är dock mycket stor.
Varje erfaren husmor har nog lagt märke till, att vattnet i en
invändigt förtent badkamin av koppar, efter att någon tid ha stått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
