Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kronisk morfinism.
- Vandringsdriften (poriomanien).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄLSOVÄNNEN, N :o 9 167
sig med morfin, även om han har det i händerna. I alla händelser
borde varje morfinistisk läkare fråntagas rätten att praktisera, så
länge han ej är botad.
(Slut).
*
Vandringsdriften (poriomanien).
Denna egendomliga företeelse, som yttrar sig uti driftartat
bortspringande och kringirrande, är en ofantligt vanlig företeelse
vid epilepsien, säger Kröpelin, (även om de fall, som utvecklas
till den enorma grad, som de amerikanska järnvägstjuvåkarna och
landstrykarna förete, ej är så alldeles vanlig. Red.).
Vandrings-driften förekommer även vid hysteri, vid dementia precox
(hebe-phreni) och hos psykopatiska personligheter.
Hos epileptikerna inträder vandringslusten regelbundet efter en
utpräglad förstämning, som påminner om hemsjuka, särskilt om de
komma under alkoholens inflytande - Hos de hebephrena
uppträder fenomenet många gånger i sammanhang med sinnesvillor
eller vanföreställningar utan grumling av medvetandet. De sjuka
äro likgiltiga, även efteråt, mot dessa handlingar och finna
ingenting märkvärdigt i dem. För epileptikerna åter förefalla dessa
såsom fullkomligt främmande tilldragelser, som icke motsvara
deras naturliga vilja. En äkta epileptiker brukar, såframt han
ännu har ett hemvist, återvända dit så fort som möjligt, så fort
han blir klar över sitt läge.
Psykopaterna vandra och resa på grund av ett ögonblickligt
infall, en tillfällig förförelse, en förargelse, eller när de just fått en
större penningsumma i handen. Även hos dem finns ingen
grumling av medvetandet. De resa vidare, tills de komma i nöd eller
tills att äventyrslusten för tillfället gått över.
I den impulsiva sinnessjukdomen (das impulsive Irresein)
uppträder även vandraredriften. Patienterna gripas plötsligt av en
livlig önskan att se sig om i den stora vida världen, stundom med
något äventyrligt mål. Ofta är den föranledande orsaken den,
att de förfoga över en större penningsumma, som då utan
betänkande användes. Så går det vidare som slumpen vill, ofta under
månader, tills medlen taga slut och landsstrykarelivet stöter på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:57:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1927/0171.html
