Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HERR LUNDHOLM ÄR BORTA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att komma. Jag visste inte om jag vågade
gå upp.
Det är hans väninna, tänkte den andra.
Så vacker! En våg av motvilja steg upp
inom henne. Och i ett begär att hämnas,
att slå, sade hon:
— Kom!
Den fina damen följde henne förvånad in
i den dödes rum. Då hon fick se honom
på bädden, gav hon till ett skri och satte
händerna för ögonen. I skymningen, som
börjat falla, ty dagen var nu långt
framskriden, lyste det vita ansiktet på kudden.
— Å, så förskräckligt! mumlade damen.
Min älskade!
Hon förmådde icke röra sig. Hela hennes
kropp skakade. Den andra betraktade henne
utan medlidande. Hon tror att hon har
älskat honom, tänkte hon hårt. Men det
är sig själv hon älskat. Mjukt och varmt
som den där pälsen svepte sig hans
ömhet omkring henne. Det är bara jag som
älskat honom utan att fordra tillbaka. Jag
gav och han tog. Alltid! Alltid!
Den vackra damen såg sig omkring i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
