Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - OMKRING GALLRET - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemskt öde, all sin egen darrande
vanmakt då hon försökte lossa den järnhand
som kramade om hennes huvud. Men när
hon forskade i dessa ögon var det som
om hennes lidande smalt undan och inom
henne blossade upp ett begär att hjälpa
och förstå. Det begäret var starkare än
hennes rädsla. Och då hon stod inne i
doktorns rum utbrast hon, och det kom som
en brinnande bön:
— Låt mig lära mig att hjälpa! De äro
mina bröder och systrar, mer än
människorna utanför gallergrindarna!
Men doktorn med de goda och vänliga
ögonen såg uppmärksamt på fröken Holm.
Hennes kinder brunno. Hennes ögon
glänste extatiskt.
— Jag tror, sade han långsamt, att
fröken Holm fortfarande är litet obalanserad
och i behov av ännu någon tids vila här
hos oss. Fröken har visst ännu inte
försonat sig med verkligheten.
Och han ringde upp till översköterskan
och frågade om fröken Holms gamla rum
var ledigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
