Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- DET OMMÅLADE HUSET
- III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
De träffades var dag. De kunde inte
undgå det eftersom ingen av dem reste och
eftersom badorten var så liten. Och ingen
av dem ville resa! Det var något som höll
dem kvar. Detta något sysselsatte dem
båda lika livligt. Det band deras tankar
och kom dem att le mitt i ett alldagligt
samtal. Det var minnena, deras
gemensamma egendom.
Det föreföll henne som om detta blå,
glittrande vatten, som även sköljde den
lilla stadens kajer där borta, förde med
sig minnena därifrån — som om vågorna
viskade hennes öron fulla med dem. Hon
hade kommit till badorten för Hendersons
skull. Hon hade nästan beslutat sig för
att gifta sig med honom. Han brukade
tala med henne om framtiden. Framtiden
var hans. Han tecknade den för henne i
djärva drag, övertygad om att hon som
han måste ryckas med därav. Hon log
endast och sade: »Framtiden?» på ett från-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:02:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/handepavag/0181.html
