Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DET OMMÅLADE HUSET - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mellan varje akt, då lokalen upplystes av
ett vitt, blackt ljus, hördes det välkända
vinandet av svalvingar, och de två svalorna
jagade varandra över människornas huvuden.
Deras skuggor bildade ett fantastiskt
japa-neseri mot de kalkvita väggarna och deras
vinande skar som knivar genom den tjocka
luften.
Orkestern var det inte mycket bevänt
med. Framme vid duken stod ett piano och
på detta piano frambringades ett skrällande
oljud under den unge pianistens fingrar.
Oljudet överröstades endast då och då av
själva kinematografapparaten, som
väsnades på motsatta sidan av rummet som om
ett tiotal bikupor blivit insatta bakom den
lilla fyrkantiga öppningen.
Varje kväll strömmade det dock folk till
biografen. Det var ej själva
ortsbefolkningen, utan badgästerna, som nu, då
sommaren började lida mot sitt slut och
aftnarna blevo allt mörkare, på detta sätt
sökte förströelse. Man skrattade åt
pianistynglingen, som rasande hamrade löst på
pianot, skrattade åt surret från den fyr-
12. — v. Krusenstjerna, Händelser på vusen. 177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
