Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - efterverkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efterverkan
egenskap
betänksam, besinningsfull, klok,
försiktig; eftersinnande, tankfull,
begrundande, fundersam) klok och —; han
strök sig —t över håret; svara —t
efter|verkan, efter[verkning mest i pi.
(följd vanl. om ngt ogynnsamt;
efterkän-ning) krisens -verkan; -verkningarna
av sjukdomen; tabletterna har inga
-verkningar
eftervärld (kommande släktled,
efterkommande) inför samtid och —; hans
rykte kommer att gå till —en; —ens
dom
efteråt 1 (senare, sedan, sedermera) —
kändes det bättre; så här länge ei. långt
— kan man berätta det; någon tid,
flera dar — 2 (bakom, bakefter) först
gick gubben och — kom alla barnen
egal vard., i uttr. det är [mig] —t (det
är mig likgiltigt, det gör detsamma,
det kan komma på ett ut)
égard skriftspr. (hänsyn, aktning) ha «i.
hysa ei. visa — för ngn; behandla ngn
med mycken —
egen 1 (som ngn själv el. ensam rår om
el. förfogar över; som rör ngn själv el.
ensam) ha — gård, eget hus; egna
kläder (mots. t. ex. fångdräkt el.
sjukhus-kläder); ha eget rum, — ingång, eget
hushåll; eget barn (mots. styvbarn el.
adoptivbarn); betala av egna medel;
vittna, tala, döma i — sak; bilda sig
ett eget omdöme om ngt; göra ngns sak
till sin — (åtaga sig ngns sak, ställa
sig solidarisk med ngn); området är
bebyggt med egna hem ei. egnahem
(mindre bostadslägenhet som bebos
endast av ägaren) 2 (som man själv
tillhör; mots. främmande) tron på den
egna rasen; inte ens hans eget parti
stödde honom 3 (som ngn själv gör el.
utför) bli rik genom eget arbete; veta
ngt av — erfarenhet; framställa el.
återge ngt med [sina] egna ord 4 i vissa
förb. för — del; i sitt eget intresse; på
[sitt] eget ansvar; på — bekostnad;
för ei. till [ngns] eget behov; på [ngns]
egna vägnar; det var hans — skuld
att det gick illa; det får stå för hans
— räkning; i — [hög] person; göra ngt
med — hand; se med egna ögon; dö
för — hand (begå självmord); stå på
egna ben (kunna reda sig själv); reda sig,
slå sig fram på — hand (ensam, utan
hjälp av andra); som arkitekt gick han
sina egna vägar; göra ngt av ei. på eget
initiativ; han har sin — vilja; eget
beröm luktar illa ordspr. 5 (oberoende, fri,
självständig) vara sin — 6
(utmärkande, egendomlig för ngn ei. ngt;
säregen, egenartad; egendomlig,
besynnerlig) en viss känslighet var honom —
ei. var — för honom; ett eget
sammanträffande; han är mycket —; hans egna
uppträdande förvånade alla; eget nog
träffades vi igen dagen därpå
egen [artad (säregen, särpräglad) han
talar en — dialekt; en — känsla; en -artat
formad potatis
egendom 1 (vad ngn äger; ägodelar;
förmögenhet) ärvd, förvärvad —; fast,
lös —; enskild, privat, allmän,
gemensam — 2 (gård på landet med
tillhörande jord; lantgård, lantgods; gård
el. hus i stad ei. på landet) —en Valla i
X socken; han har köpt sig en liten —
1 Uppland 3 abstr. (ägande, ägo; ägorätt)
— är Stöld slagord använt av motståndare till
privat äganderätt
egendomlig 1 (märkvärdig, sällsam,
underlig, besynnerlig, egen) en — historia;
det såg —t ut; det kan tyckas —t att
jag berättar detta; ban är litet —; en
— kurre 2 (utmärkande, säregen,
karakteristisk) ett för honom —t drag
egendomlighet 1 (underlighet,
besynnerlighet, egenhet) var och en har sina —er
2 (utmärkande drag) en — för denna
växt är dess doft
egendomsfolk Guds — om judafolket ss.
särskilt utvalt av Herren
egenhet (underlighet, besynnerlighet,
’konstighet’) han har många -er; han
hade den [lilla] —en aH . .
egenhändig (som skrives el. är skriven
med ngns egen hand; som göres el.
gjorts av ngn personligen) en —
namnteckning, underskrift; ett —t brev; en
—t bakad kaka
egenmäktig (självrådig, godtycklig,
despotisk) en — styrelse; —a handlingar,
åtgärder, beslut; förfara —t; Jur. —t
förfarande
egen nyttig (självisk, egoistisk) —a
beräkningar; en — människa; handla —t
egenskap 1 (karaktärsdrag, kännetecken,
kvalitet) goda, dåliga, nyttiga, skadliga,
yttre, inre —er; medfödda, förvärvade
—er; vätskors, gasers —er; svavel har
den —en att..; hans personliga —er ut-
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
