- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
157

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - emellanåt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emellanåt

en

striden [e]mellan vita och röda; målet,
rättegången, saken [e]mellan A och B;
underhandlingar, överenskommelser,
fördrag [e]mellan stormakterna «i.
stormakterna emellan; det där får bli en
sak er emellan (det lägger jag mig inte
i); oss emellan sagt är han en dumbom;
bröder el. vänner emellan är bilen värd
2 000 kronor (uppriktigt el. ärligt sagt)

11 adv.; ss. adv. används nästan enbart formen
emellan 1 i fråga om rum el. ordningsföljd
hus med trädgårdar emellan; två lager
bräder och tjärpapp emellan; biidi. inte
lägga fingrarna emellan; det blir vi som
får sitta emellan 2 i fråga om tid tiden
emellan hade han använt till att snygga
upp sig; i sht prov. litet emellan, allt
emellan (då och då, inte sällan, allt
emellanåt); en gång emellan (någon
gång, en gång emellanåt) 3 i fråga om
mellanställning det var varken svart eller
grått utan något mitt emellan
emellanåt (stundom, ibland, då och då,
tidtals, tid efter annan) — hör vi ifrån
varandra; allt — dyker han upp; litet

— lyckas han sälja en tavla
emellertid (dock, ändock, ändå, likväl,

det oaktat) det lät besynnerligt, ~ var
det verkligen sant; så mycket är —
säkert att . .; rykten som — snabbt
avlivades

emeritus (pensionerad präst ei. professor)
professor — A; han är — sedan 1 april
emigrant (utvandrare, mots. immigrant;
politisk flykting särskilt efter franska
o. efter ryska revolutionen) svenska
—er på väg till Amerika; många ryska
—er begav sig till Paris
emigrera (utvandra) han bestämde sig
för att —; —.[från Sverige] till USA
eminent (framstående, utmärkt,
förträff hg) en — begåvning, talang; en

— förmåga att tigga pengar; en —
tecknare; i — grad; uppfinningen har
fått en — betydelse

emot el. mot I prep.; formen emot används
i sht då föregående ord slutar på konsonant[er];
efter gent, mitt, snett, tvärt brukas nästan
enbart emot 1 i fråga om rumsförhållanden

sitta mitt, snett emot ngn; de stod
mitt emot varandra; vi bor mitt, snett
emot stationen; (till mötes) gå emot
ngn; tåga [e]mot fienden; (i motsatt
riktning) ro [e]mot strömmen; stryka
katten [e]mot håren; (i riktning åt, hän-

emot) simma [e]mot stranden; se [e]mot
himmeln; le [e]mot ngn; rummet
vetter [e]mot trädgården; gränsen [e]mot
Finland; med ansiktet vänt [«]mot
öster; (intill, upptill, invid) stå rygg
[e]mot rygg; ansikte mot ansikte; luta
sig [e]mot ngns axel; stödja handen
[e]mot bordet; regnet slår [e]mot rutan
2 (i tidsbeteckningar strax före, nära)
[e]mot kvällen avtog stormen; in emot
ei. inemot klockan tre var det slut;
veden räcker till bort emot el. bortemot
månadsskiftet; det lider [e]mot våren
(våren närmar sig); diskussionen led
[e]mot sitt slut 3 (i måttbestämningar nära,
inemot) en folkmassa på in emot (hellre:
inemot) 100 personer; han hoppar in
emot (hellre: inemot) ei. bort emot
(hellre: bortemot) sju meter 4 för att
beteckna motstånd el. hinder o. d. många Var
[e]mot förslaget; hon har utseendet
[e]mot sig; strida [e]mot ngn ei. ngt;
invända [e]mot ngn ei. ngt; predika
[e]mot ngt; skydd [e]mot kyla; ett
medel [e]mot fotsvett 5 för att beteckna
motsättning hemmalaget vann med 4 mål
mot 3; propositionen föll med 126
röster mot 82; [e]mot ngns vilja; [e]mot
bättre vetande; [e]mot vanligheten;
[e]mot [all] förmodan 6 för att beteckna
motsvarighet el. motvikt el. motvärde el.
jämförelse hålla tio [e]mot ett; man räknar
femton kronor [e]mot ett pund; ni
är ingenting [e]mot honom; han fick
dubbelt [e]mot mig, dubbelt [e]mot vad
han begärde; lån [e]mot borgen; betala
ut pengar [e]mot kvitto; få ngt [e]mot

löfte att . . 7 för att beteckna förkållande till
ngn ei. ngt artig, vänlig, god, nådig,
elak, grym, hård [e]mot ngn; handla
rättvist [e]mot ngn; förgå sig [e]mot
ngn; hysa ovilja, vrede [e]mot ngn 11
adv.; mera sällan i formen mot 1 han bor 1
huset mitt emot; det blåste rakt el. rätt
emot; det kan anföras skäl både för
och [e]mot; han är inte alls barskrapad
utan tvärt emot (hellre: tvärtemot)
smått förmögen; inte mig emot! (gärna

för mig) 2 i förb. med verb, se resp. verb

emotse se motse

empirisk (som grundar sig på
erfarenheten, erfarenhetsmässig, erfarenhets-)
— kunskap, metod; finna, härleda ngt
på — väg

*en a. 1 (enbuske) vanlig —; där växte

6*—Svensk handordbok

157

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free