Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - frälse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frälse
fräta
kyrkligt (omvända, göra troende) tack
och lov att jag har blivit -t;
föräldrarna var -ta 3 högt. (rädda) — sitt
barn undan lågorna; — livet
frälse I s., hist. 1 (skattefrihet, frälserätt)
åtnjuta — 2 (frälsemän; adel) det
andliga, det världsliga —t 3 kam.
(frälsejord) ett mantal utsocknes —; allmänt
— 11 adj., hist. (skattefri; adlig) —
rättigheter; gård av — natur; av — börd
(mots. ofrälse)
främj|a (hjälpa, gagna, befordra, verka
för) — sitt syfte, ngns planer; —
samhällets bästa; verka -ande på ei. för
handeln; -ande av konst och vetenskap
främling (obekant på orten, tillfällig
besökare; utlänning) känna sig som — i
sitt eget land; långväga —ar; vara —
på orten, i staden; Jag är en gäst och
främling (Sv. ps. 579: 1); falken är
annars en — i denna trakt biidi.
främm]ad högt., i s. sv. vard. (främmande)
på — strand; här kommer -at
främmande I adj. l (från annat håll el.
annat land, annorstädes ifrån; utländsk)
vem är den — herrn där borta?; vårt
förhållande till — makter; — ord i
svenska språket; med — hjälp; gå i —
tjänst; långt bort till ett främmande
land (Luk. 15: 13); — inflytande,
kapital; uppträda under — namn 2
(okänd, obekant; underlig,
besynnerlig) fåren följer inte en —; de är — för
varandra; inte vara — för ngt (vara
förtrogen med); detta är — för hans
natur; intet mänskligt är mig —; en
vilt — människa vard.; det hänger
en — hatt där ute; en — min, smak
11 s. 1 (okänd person; gäst) det står en
— i dörren; är -n kvar ännu? 2 koll.
(besökande, gäster, äv. om en person) fint,
rart, oväntat —; få, ha, bjuda —; —t
är kvar ännu
främre — delen (mots. bakre); — parkett
(mots. bakre, bortre); Främre Indien
(mots. Bortre); — vokaler (bildade
längre fram i munnen, mots. bakre)
främst (längst framme; först, överst)
gå, köra, sitta —; stå — på listan; —
av den anledningen; först och — måste
vi. .; vem är —?; — i rang är A; vem
ligger — i tävlingen?; jag sätter el.
ställer honom — av alla
främst i a, främst |e jfr främst åka i -a
vagnen; de yttersta skola varda de -a
bibi.; den -e företrädaren för denna
uppfattning är A; bland tidens författare
intog B -a rummet ei.platsen; sätta ngn
i -a rummet
frän 1 (om lukt o. smak skarp, stinkande,
stickande) bockens —a stank; —t
sjöfågelkött; lukta, smaka —t 2 biidi.
(obehagligt skarp; sträv, amper; ohöljd)
en — kritik; en — satir; svara —t ei. i
— ton; visa sig — mot ngn; —
naturalism
frände ngt högt. (släkting, anförvant) en
nära —; en kvinnlig —; vänner och —r;
vi är —r på mödernet; en avlägsen —
till mig
frändskap (släktskap) räkna — med ngn;
—en mellan de nordiska folken
fräs 1 (fräsande) —et av smör i
stekpannan 2 vard. (fart) köra för full —;
det är ingen — i affärerna i år
1fräs|a v. 1 (sjuda, brusa, frasa. skumma)
fläsket -er i pannan; strykjärnet -te
mot det fuktiga tyget; kolsyran -er i
glaset; -ande blixtar, vågor; köra i
-ande fart; katten -te; han blev så
arg att han fräste; nej, stopp nu! -te
ban; fräs! till småbarn då de skall snytas;
kattens -anden el. -ningar 2 kok.
(hastigt steka) — lök; — ngt i smör
— till 1 en blixt -te till 2 det angår
dig inte, -te han till; — upp [U mest lös
sms., kok. 1 (hastigt upphettas) fläsket
får — upp i pannan 2 (hastigt
upphetta) — upp ngt i smör
2fräsja v., tekn. (bearbeta med
fräsverk-tyg) — ett kugghjul, ett hål; -ning av
trä
— ur [U mest lös sms. (gm fräsning
urgröpa) — ur en träbit
fräsch (frisk, blomstrande; ny,
obegagnad) — hy; en — klänning; —a
handskar; verka, känna sig —
fräscha vard., i förb. — upp (göra fräsch);
— upp en klänning; — upp sina
kunskaper i ngt
frät| a (upplösa o. förstöra) syror -er
metaller; en -ande vätska; solen -er på
snön; tyget är -t av mal; biidi. -ande
oro, sorg, bekymmer; bekymren -te
[på] hans humör, sinne
— bort nJ solen -te bort drivorna; —
sig in rosten -te sig in i järnet; —
sönder HJ syran -te sönder locket; — upp ni
cykeln var uppfrätt av rost
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
