- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
248

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gallsprängd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gallsprängd

gapa

fr ån g al I ra småpotatisen -ades ifrån;

— ut fi] (gallra bort) — ut
mindervärdigt virke, osäljbara varor

gallspräng|d 1 mest kok. — fisk (med
gallblåsan sönderskuren vid rensningen
varigenom köttet fått bitter smak)
2 biidi. (full av bitterhet el. ondska;
argsint, ilsken) han har blivit så —
på gamla dar; ett -t utseende

gallsten med. (sjukdom beroende på
stenbildning i gallblåsan el. gallgången) lida av,
ha ~

galopp 1 om gångart hos häst rida i —;
hästen, ryttaren satte av i —; barnen
satte av i — biidi.; ridk. höger, vänster —
(galopp med högra resp. vänstra sidans
ben främst); kort — (galopp i
medel-snabbt tempo); i full[t] el. sträckt —
(i fyrsprång); fatta —[en] (övergå till
galopp); biidi., vard. han har svårt för
att fatta —en (förstå sammanhanget
el. situationen el. poängen); hänga,
följa med i —en 2 ett slags pardans dansa,
spela en —

galopper|a (röra sig el. rida i galopp)
hästarna -ade i hagen; ryttaren -ade över
fältet; biidi. -ande lungsot (med hastigt
o. elakartat förlopp)

galosch ett par -er; ta på sig, ta av sig
—erna; vard. passar inte -erna? (är
du inte nöjd?); gamla —! ngt åid.
(hedersprick)

gamledar ei. gamiadar vard., i uttr. på —
(på ålderdomen, jfr gammal 3)

gammal 1 om levande varelse el. växt (som
har hög ålder, ålderstigen, åldrig, mots.
ung) döden skonar varken — eller ung;
hans gamla föräldrar lever ännu; —
som gatan vard.; de gamla, de kloka
må le (O. Thunman); (skröplig,
ut-levad) — och grå; — i förtid 2 om sak
(som varit i bruk el. funnits länge; mots.
ny; färsk) gamla kläder, luntor; en —
kvickhet (utsliten); — potatis; —t bröd;

— ost; ge ngn betalt för — ost (hämnas
på ngn); den här fisken är —; hon
hade på sig något —t 3 i uttr. på gamla
da[ga]r (på ålderdomen); han har
börjat måla på gamla dar; jfr gamledar
4 (som länge varit med, som länge
varit bekant ss. ngt) gamla vänner,
bekanta; en — k vinn oj ägare, skojare;
för — vänskaps skull; — kärlek
rostar aldrig ordspr.; där blir ban inte —
vard. (där stannar han inte länge) 5 (som

uppstått långt tillbaka i tiden; känd
sedan länge) —t frälse; — adel; det är
den gamla vanliga historien igen;
den historien är —; fortsätta i de gamla
hjulspåren mest biidi.; av ei. sedan —t
har det ansetts att . . 6 (förutvarande,
förre; ursprunglig, hittillsvarande) han
fick igen sin gamla plats; det är en —
elev, lärare till mig; det gamla året;
gamla stilen (den julianska
tideräkningen); Gamla testamentet; Gamla
Uppsala; —t silver (äkta silver, mots.
nysilver); I haven ju avklätt eder
den gamla människan .. och iklätt eder
den nya (Kol. 3: 9) 7 (som tillhör en
gången tid; om tid förfluten; mots.
nutida, nuvarande) de gamla romarna;
en man av gamla stammen; den gamla
goda tiden; den gamla tiden är mig kär,/
den gamla karolinska tiden (Tegnér)
8 i förbindelse med tidsuttryck e. d. hur — är
han?; han är fem år —; han är lika —
som jag (av samma ålder); man är så —
som man känner sig; tidningen är tre
dagar — 9 komparativ äldre, superlativ äldst
se dessa ord

gammaldags (ålderdomlig, på gammalt
hederligt sätt) — enkelhet, sirlighet; en

— from präst; — (ej: —a) seder; ett
par — hus

gammalmodig (urmodig, föråldrad,
omodern) —a kläder, åsikter
gamman åid. (glädje, fröjd, lust) i, med
fröjd och —; med glädje och —

ganska 1 trycksvagt (rätt mycket, tämligen,
någorlunda) det där går ju — bra (ej:

— så); — ofta (ej: — så); vattnet är —
varmt (ej: — så) 2 tryckstarkt, åid.
(mycket, ytterst) någonting — oerhört har
hänt; en — obehaglig historia; —
riktigt (alldeles, helt o. hållet); Gud såg
på allt det han gjort hade, och si,
det var allt ganska gott (Bib.)

gap (vidöppen el. uppspärrad mun)
vilddjuret öppnade —et; löpa, springa,
rusa, råka [mitt] i —et på ngn biidi. (råka
ut för ngn); en tång med stort — tekn.;
grottans — (ingång, öppning)

gap|a 1 om människa el. djur (spärra upp
munnen el. näbben) den som -ar över el.
efter mycket mister ofta hela stycket
ordspr. 2 om mun ei. gap (stå vidöppen) med
-ande mun 3 om öppning ei. håla o. d. (vara
vidöppen) i väggen -ade ett stort hål;

en -ande klyfta; ett -ande sår 4 vard.

248

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free