- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
314

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hundrade ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hundrade

hus

hundratretti[o]tre; starkt vard. för —
gubbar 2 vard., om obestämt, mycket stort
antal vasen föll i golvet och gick i —
bitar; det har jag sagt dig — gånger
hundrade I s. (hundratal) människor i
—n begav sig dit 11 räkn. 1 för — gången
2 åid. ei. högre stil (hundra) prinsessan
sov sedan — år; Ja, må han leva . .
uti hundrade år hyiiningsvisa
hundraelfte vard. för — gången (för
’femtielfte’ gången)

hundratal (tal som betecknar 100, 200
osv. t. o. m. 900; antal av omkring
hundra) tredje siffran från höger betecknar
—; i jämna —; ett — personer; fåglar i

— (tül ett antal av flera hundra, i stora
mängder); i mitten av —et [f. Kr.,
e. Kr.] (av andra seklet före resp. efter
vår tideräknings början)

hundratals (flera hundra; massor,
mängder) — olika sorter

hunger 1 (hungerkänsla; svält) känna —;
plågas, lida, förgås, dö av —; stilla
sin —; stilla den värsta —n; —n är
den bästa kryddan ordspr. 2 (längtan,
åtrå, begär, ’törst’) andlig —; — efter
mänsklig kontakt, efter förståelse
hungr|a högre st» 1 (vara hungrig, känna
hunger; svälta) giv åt folket bröd, det
hungrar! (Runeberg) 2 (längta el.
’törsta’ efter, åtrå) Saliga äro de, som
hungra och törsta efter rättfärdighet
(Matt. 5: 6)

— ihjäl högre stil (svälta ihjäl) barnen
-ade ihjäl; — ut ru (svälta ut; tvinga
till underkastelse gm hungerblockad)

— ut en fästning, en stad; jag är
alldeles uthungrad (utsvulten)

hungrig 1 (som känner hunger) bli, vara
—; känna sig —; vara — som en varg
2 (lysten, begärlig, längtande) — efter
beröm, nyheter, omväxling; kasta —a
blickar på ngt ei. ngn
huns|a, sällan hunds|a (behandla
hänsynslöst el. förödmjukande, ’topprida’, vara
ovettig mot el. gräla på) hon -ar sin
man; krusa bönder och hunsa drängar
(Hj. Bergman); — med ngn (’köra’ med
ngn)

hur ei. i sht i högre stil huru (på vad sätt?;
i vilken grad?) 1 i direkt frågesatB — är
det med den sjuke?; — var hon klädd?;

— gammal är han?; — mycket får han?;
vard. det menar du väl inte, eller — ?
(eller vad säger du?; inte sant?); —

så?, — då?- (vad menar du?, varför
det?); — sa? (vafalls?) 2 i indirekt
frågesats fråga honom — man skall gå!;
de visste inte — väl de ville 3 i aiim.
reiativsatc — det [nu] var så gick vi vilse;

— det [nu] kom sig så blev vi ovänner;

— länge man än väntade kom ingen 4
utropssats, ofta i högre stil — glad blev jag
icke!; huru ängslas jag icke (Luk.
12: 50) 5 i uttr. — som helst; ni får göra

— som helst; se ut — som helst vard.
(se slarvig ut); — som helst så kom han
vard. (i alla fall); ni kan vara ute —
länge som helst; jfr helst 1

hurdan ei. i sht i högre stii hurudan (hur
beskaffad) — var pjäsen?; vädret får
bli —t som helst
hurr vard., i uttr. i ett — (i ett nafs; i
flygande fläng)
xhurra 1 interj., ett hylloing8- el. glädjerop
hipp, hipp —!; ropa — 2 s.
(hurrarop) utbringa ett fyrfaldigt- — för ngn
2hurra v. (ropa hurra) — för ngn; vard.
det är ingenting ei. inte mycket att —
för (det är ingenting osv. att göra
väsen av, det är obetydligt el. enkelt)
shurr|a v., vard. göra ngt så det -ar efter
det ei. om det (så det ’visslar’ el.
’sjunges efter det, med väldig kläm); en -ande
örfil

hurtfrisk vard. (överdrivet el. tillgjort
käck) en — söndagsvandrare; i — ton
hurtig (rask i rörelser el. i sitt arbete, flink,
kvick, livlig, käck, modig) en — pojke;
—a marschmelodier; svara —t
huru se hur
hurudan se hurdan

hurusom skriftspr. (huru, att) jag erinrar
mig — jag en gång . .
huruvida (om) det är fråga om — han
kan komma (ej: om om); — detta är
sant vet vi inte

hus 1 (byggnad, byggning, villa, stuga)
bygga —; bygga sitt — på hälleberget
biidi., jfr hälleberg; hon är stor som ett

— vard. (mycket stor); Guds el. Herrens

— (kyrkan); ha, bo i eget —; bo — om

— med ngn (i ett hus som ligger
alldeles intill en annans); gå ur — och i —
(från det ena huset till det andra i sht
om försäljare o. tiggare) 2 (mindre
byggnad för särskilt ändamål; skjul, bod,
kåk) vard. gå på —et (på avträdet)
3 hist. (befäst slott, borg, fästning)
Nyköpings — 4 (husrum, härbärge, logi,

314

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free