Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - ros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ros
rota
utan törnen; livet är ingen dans på
—or; strö —or på ngns väg (göra
vägen lätt för ngn); biidi. brysselkålens —or
(huvud); det smällde till och blev kallt
med —or på fönsterrutorna; hälsans
-or på kinderna
2ros s. (lovord, beröm, pris) få — för ngt;
både — och ris; varken — eller
klander; eget — (självberöm); till ngns —
1rosa 1 adj. (blekröd, rosenfärgad) ett
— tyg 2 s. en klänning i blek[t] —
2rosa v. (lovorda, prisa) — ngn för ngt;
han kommer inte att — marknaden
(kommer att ångra sitt köp, märka att
han blivit lurad; kommer att ha det
besvärligt)
rosenkrans 1 pryda sig med —ar 2
(radband) vrida —en; läsa en —, —en
rosenrasande vard. (spritt galen, rent
vanvettig, befängd; ursinnig, utom sig)
tilltaget är fullkomligt —; bli — över
en orättvisa
rosett 1 (bandknut, bandros, ’fluga’) vit
— till frack; knyta —er i håret 2 bot.
bladen sitter i —
rosettform bandet var knutet i —
rosig 1 (rosenröd el. rosenkindad,
ro-sende) — om kinden; en klar — hy;
— och röd; en — sky 2 (blommig,
rosenmönstrad) —t tyg; —a mönster
3 biidi. —a skönmålningar; livet ler
—t mot ngn
rossila (vid andning utstöta ett
skrapande el. rasslande ljud) den sjukes
andning var -ande; det -ar i halsen,
bröstet
— fram ru (med rosslande röst säga
ngt) ~ fram en bön om hjälp; — till
den sjuke -ade till ett par gånger
rost 1 — bildas, avsätter sig; järnet
överdrages med, angripes, frätes av —;
befria från —; bekämpa —en; knacka
bort — från ett skeppsskrov; skatter
som varken — eller mal förtär; ädel
— hopskr. äv. (patina på brons) 2
(svamp-sjukdom hos växter) angripen av —;
få — i vete, på krusbär
1rost|a v. (överdragas med rost) kniven
har -at; bildh gammal kärlek -ar aldrig
ei. inte (förgår)
— av ru 1 mest lös sms. (gå av el. lossna
gm inverkan av rost) spiken har -at
av 2 (befria från rost) — av ei. avrosta
ngt; — bort ru mest lös sms. (förstöras
av rost) muttern har -at bort; — fast
svärdet har -at fast i skidan; — igen
(tillslutas el. fastna gm rostbildning)
hålen i silén har -at igen; bildh
kunskaperna har -at igen; — ihop ei.
hoprosta mest lös sms. (rosta igen) låset har
-at ihop; — ned ei. ner (förstöras av
rost) cykeln -ade ner; — sönder
(förstöras av rost) stänkskärmen har -at
sönder
2rost|a v. (hårt torka; lätt steka el.
bryna, halstra) — skorpor; -at ris; —
kastanjer; en lätt -ad stek; — på
hals-ter; tekn. — malmer (upphetta men ej
smälta)
rostfri (rostbeständig) —tt stål; n.ss.subst,
(rostfritt stål; föremål el. redskap av
rostfritt stål) inredning helt i — tt;
köpa —tt, ha —tt i köket (rostfri
diskbänk o. d.)
rostig (belagd med rost, förrostad; bildh
hes, ’belagd’) — i gängorna; vard. — i
halsen; med — stämma
rot I eg. 1 växtdel verklig —
förekommer blott hos blomväxter och
kärl-kryptogamer; slå — el. rötter; ett skott
driver rötter; sända ut rötter; gräva el.
rycka upp med —en ei. rötterna; det
slår ut nya skott vid —en; beta av
ända till —en; snava på en —; hugga
av ett träd vid —en; från — till topp
(hela växten); från ris och — se ris 1;
t uttr. på — (växande); sälja skog, säd,
gröda på — 2 (rotsak) leva på rötter
och vilda bär; soppa på rötter 3
(jordstam) medicinska rötter t. ex.
lakritsrot 4 (träslag, borst- el. flätmaterial)
borste av italiensk — 5 (rotliknande del
av kroppsdel o. d.) tandens — är hel
II bildh 1 (upphov, grund, ursprung,
upprinnelse, början, uppkomst, frö,
’vagga’) ha djupa rötter i hembygden;
missnöjet har sin — i verkliga
missförhållanden; lärdomens — är bitter;
—en och upphovet till ngt;
penningbegäret är —en till mycket ont; gå till
—en med det onda; angripa ngt vid
—en; rycka upp det onda med —en
ei. rötterna 2 mat. —en ur nio är
tre; dra [ut] —en ur 144; tredje
—en (kubikroten); (storhet som
satis-fierar en given ekvation) —en till
en ekvation; ekvationens —, rötter 3
språkv, den indoeuropeiska —en till ei.
i ett ord
2rotla v., vard. (gräva, böka, påta, rafsa,
619
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
