- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
678

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skogsbryn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skogsbryn

skola

nen med sin — av master; en — av
lansar; vard. det går ei. bär ei. barkar
[rakt] åt —en (går rent galet, går på
tok); och så gick den förhoppningen åt
—en (all världens väg); dra åt —en!
(dra åt helsike!)
skogsbryn (skogskant) stugan ligger i
—et; jag står vid —et; Sikta mot skyn
och du skall träffa skogsbrynet!
(Strindberg)
skoj vard. 1 (skämt, lekfullt gyckel, ngt
roligt) det var bara [ett oskyldigt] —;
du förstår väl —!; vara fullav —; vara
upplagd för —; göra, säga ngt på —
(på skämt); göra ngt för —s skull (för
ro skull) 2 (stim, stoj, oväsen; fuffens;
drift) magistern tålde inget — under
lektionerna; driva — med ngn; göra — av
ngn ei. ngt (driva med) 3 (bedrägeri,
bluff, humbug) det är något — med
detta; löftena om stora vinster var
rent —, rena —et 4 övergående till adj.
(roligt, trevligt, skojigt) jag tycker
det är — att spela teater; att leka
ringlekar är väl inget el. inte —; så

— att du kom!

skoj|a vard. 1 (skämta, nojsa; driva el.
gyckla mad, göra narr av) hon bara
skrattar och -ar; vi menade inget illa, vi
bara -ade; man ska inte — med
gammalt folk 2 (ha upptåg för sig, bråka)
det -ades mycket under lektionerna;
för lektor A vågar vi inte — 3 (bedraga,
svindla, lura) — i affärer; de har -at
gumman på stora summor; de har -at
till ei. åt sig en hel del
skojig vard. 1 (lustig, rolig, munter, glad,
uppsluppen, uppspelt, sprallig,
skoj-frisk; nöjsam, roande) en liten — unge;
en — historia; clownen var — att se
på; så —t att vi får sällskap; vi hade
riktigt —t; det allra —aste var att . . 2
(löjlig, löjeväckande, komisk; konstig)
hon hade en sån — hatt; titta vilken —
gammal bil!; vi hittade så —a djur
under stenarna

1 SkOlja s. 1 undervisningsanstalt hålla —

för barn; inrätta, öppna en —; högre,
lägre -or; den lärda -an; enskild, privat,
statlig, kommunal —; teknisk —; —
för blinda; en — för utbildning av
hem-systrar; vara lärare vid, elev vid ei. i
en —; genomgå en — i sömnad; fackspr.

— i motorkunskap; flygvapnets -or

S (en skolas elever el. klasser som helhet j ibl.

elever o. lärare) alla -or, [hela] -an
har lov; vår — deltog i tävlingen
3 (skolbyggnad, skolhus) bygga -or;
vägen till -an 4 (om skolan som
institution; skolgång; undervisning;
skolväsen) gå i -a[n] (vara elev i en
skola); sätta sina barn i —; börja,
sluta -an; vi läser engelska i -an; i dag
är det ei. har vi lov i -an; det är ingen

— i dag; upprop, avslutning i -an;
barnen kom [hem] från -an; vara borta,
skolka från -an; -an börjar klockan 8
och slutar klockan 15; när -an är slut
för dagen; stänga -an, -orna på grund
av en epidemi 5 (metodisk utbildning;
skolning, fostran) ha god — (vara
väl skolad, förfaren, fostrad); sakna —
(utbildning; ibl. pli, uppfostran);
officerare som gjort sin — under Karl
XII :s krig 6 (riktning inom konst, litteratur,
vetenskap m. m.; lärjungekrets,
menings-grupp) litterära, konstnärliga, filosofiska
-or; den Hägerströmska -an; Gamla och

Nya -an om gustavianerna och nyromantikerna;
bilda — (få efterföljare; samla
liktänkande lärjungar); en ämbetsman av
den gamla -an (av en utpräglat äldre
typ) 7 biidi. gå i — hos antikens
författare (lära av, tillägna sig metod el.
stil hos); skvallra ur -an (berätta ngt
som man borde tiga med); ta sin mats
ur -an se mats\ han blev fostrad i
livets [hårda] — 8 fackspr. (ridkonst,
häst-dressyr) den höga ei. högre -an
(ridkonst som bibringar hästen en viss
dressyr; äv. biidi. det finare, det bättre)
9 ibl. (träd- el. plantodling, plantskola)

— för barrträd

2skol|a v. 1 (metodiskt utbilda, träna,
uppöva) — ngn till affärsman; en -ad
vältalare; medicinskt, klassiskt -ad; ha
en -ad stil; en -ad röst; en -ad ridhäst,
hund; god, grundlig, teknisk, fransk
-ning; hans stil behöver lite -ning 2
(omplantera, omsätta i trädskola ei. på
varmbänk) — tomater; -ade plantor
— om ru (lära upp i annat yrke o. d.)

— om ngn till ngt; — om invalider; —
upp prov. (läxa upp) — upp ngn för ngt

3Skola V., vard. äv. ska I former 1 inf.
skola skriftspr. han sade sig skola bli glad
om . .; ingen av dem lär skola komma i
fråga 2 pres. skall sing. o. pl.
kommissionen skall ersättas av ett nytt organ

i vilket samtliga medlemsstater ska.ll iia

678

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free