- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
680

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skona ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skona

skott

har); -ns hustru och smedens märr har
de sämsta skorna ordspr. (man finner
brister där man kunde vänta bättre)

skon|a 1 (ge nåd, benåda, efterskänka
ngn straff, visa mildhet, vara skonsam
mot, ha överseende med, låta slippa
undan, förskona, bespara) döden -ar
ingen; — ngns liv ei. — ngn till livet;

— sina fiender; — ngns känslor; —
mig från sånt trams!; jag ska ärligt
berätta allt och inte — mig själv; -as
från lidanden (gå fri från, besparas);
staden -ades från förödelse 2 (ej
anstränga, vara aktsam om, fara varligt
fram med) — sina ögon, sin hälsa; —
sig (spara sina krafter, inte förta sig);
han tog små lass för att — hästen; en
psykiskt -ande narkosfoim

skoningslös (utan nåd, utan försköning)

— förföljelse; hunnernas —a framfart;
en — skatteindrivare; kamraternas —a
drift; —t blotta missförhållanden

skonsam (mild, överseende; fördragsam,
tolerant; tak tf ull, försiktig; aktsam)
vara — mot ngn; vara — i sin kritik;
rikta en — kritik mot ngn; klandra i
—ma ordalag; på ett —t sätt;förfara —t
med ei. mot ngn; —mare kunde han inte
ha meddelat saken; visa —het mot ngn

Skopa (öskar, öskärl; kupig skovel) ösa
[vatten] med en —; dricka [vatten]
ur en —; han drack en hel — vatten;
få en — kallt vatten över sig (äv. bildh,
vard. bli bestört, bli ytterligt besviken
el. snopen); ge ngn, få [sig] en — ovett

bildl., vard.

skorp|a 1 (hårdnad yta, ruva, skal,
beläggning) salter har utfällts och bildat
en fast —; det har bildat sig [en] — på
såret; en sten överdragen med en — av
lavar; i ugnen får brödet en brun — 2
baka, torka -or; doppa -or i kaffet;
breda smör på -an; stöta -or i en mortel

skorr|a 1 (uttala r med tungroten o.
gomseglet, rulla på r-et) — på r-en; —
som en skåning; -ande r; i hans tal
hördes en lätt -ning 2 (ljuda dovt o. strävt;
låta illa; ljuda falskt) -ande musik;
en -ande orgelstämma; tonen -ar falsk [t];
kamraternas hånskratt -ade ännu i
hans öron; bildh talet om samförstånd
-ade illa (falskheten lyste igenom); även
om det skulle — i mångas öron;
berömmet -ade falskt

skorsten 1 en hög, vit —; sota, rensa,

feja —en; —en ryker; det ryker,
bolmar ur —en; röka som en —
(omåttligt); vinden tjuter i —en; sotaren stod
uppe på —en; bildh huset är intecknat
till —en, över —en (till, över sitt fulla
Värde) 2 ngt vard., mindre vanh (hög
hatt, ’storm’) karlarna ståtade i — och
frack

^korv s. 1 med. (sjukdom på hudens
hårbevuxna delar) ha, lida av — 2 bot., om
vissa växtsjukdomar — på fruktträd, på
potatis

2sk0rv s., vard. (gammalt o. dåligt
fartyg) ångaren, skutan var en riktig
[gammal] —
skosul|a — av läder, av rågummi; nöta
sina -or förgäves (icke ha något för sitt
spring el. sitt besvär)
skot sjö. (tåg använt på segelfartyg för att
sträcka seglen och hålla dem i viss
ställning) fira, hala på ett —; släcka [på]
—et; segla med fasta, lösa — äv. bildh;

— och vant stod spända

skot | a sjö. (sträcka el. fästa segel med skot,
ta in på skotet) — seglet bättre!;
vi måste — hårdare; storseglet -ades
bidevind; — an bättre!; -ning av ett
segel

skotsk (som tillhör el. utmärker el.
härstammar från Skottland) —a
högländerna; —a tyger; tyger i —a mönster,
färger; — whisky; — sparsamhet
Skott 1 (avfyrande av skjutvapen;
projektil, kula; patron, laddning) knallen
av ett —; spridda — hördes; nu hördes

— på —; ett — föll; flera — sköts; —
från ett hagelgevär; —et vid
Fredriks-hald; —et i Sarajevo; [av]lossa, avfyra
ett — mot ngn el. ngt; skjuta av ett —;
skjuta ett — i luften; jag tog noggrant
sikte och lät —et gå; —et gick av,
brann av; skjuta två änder i ett —; ge
salut med 21 —; jag var nära älgen men
lyckades inte få — på honom; jag
undrade om jag skulle lyckas göra något —
jakt. (skjuta ngt vilt); stå för [ett] —
(ej vara skotträdd); löst — (med löst
krut, utan hagel el. kula o. d.);
skarpt —; ladda med dubbla —; jag
har ännu ett — i geväret; ta —en ur
bössan; älgen fick —et i bogen; —et
krossade hans vänstra arm; ett —
genom huvudet; klä[da] — (utsättas för
fiendens eld, numera mest bildh utsättas
för angrepp i tal eh skrift för annans el.

680

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free