Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Elektrisk laddning - G. Potential och kapacitet - H. Kondensatorer. Dielektricitetskonstant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
kapacitet och voit för spänning, benämnas praktiska enheter. Det nämnda
sambandet Q = CE gäller, även om man genomgående använder
elektrostatiska enheter.
H. Kondensatorer. Dielektricitetskonstant.
Den elektriska laddningen uppträder, som förut nämnts, endast på
kon-duktorns yta, varför en konduktors kapacitet i allmänhet kan ökas, genom att
den utföres med större yta. Man kan emellertid på annat sätt avsevärt öka
kapaciteten även hos kroppar, som i sig själva ha mycket liten egenkapacitet.
Antag, att en isolerad platta uppladdas till en viss potential, vars storlek då
beror på plattans egenkapacitet. Om så en annan likadan men
jordförbunden platta placeras mycket nära den förstnämnda plattan, sjunker dennas
potential, och man måste tillföra en större laddning, för att potentialen skall
komma upp till sitt förra värde. Förklaringen ligger däri, att en viss del av
laddningen på den förstnämnda plattan blir bunden av en lika stor
laddning av motsatt art, som alstras genom influens på den jordförbundna
plattan. Det är endast den fria elektriciteten, som utövar elektriskt tryck,
dvs. förorsakar potential. Detta förklarar, att potentialen sjunker på den
förstnämnda plattan samt att den jordförbundna plattan kan ha en
laddning, trots att dess potential är lika med noll, enär den är förbunden med
jorden. En anordning av detta slag kallas för en kondensator.
En kondensators kapacitet blir större, om plattornas yta ökas. Däremot
har plattornas tjocklek ingen betydelse. Vidare blir kapaciteten större, ju
mindre avståndet är mellan plattorna. Slutligen inverkar också det
isolerande skiktet mellan plattorna. Ett dylikt isolerande medium brukar kallas
dielektrikum, då man önskar framhålla dess egenskap att utgöra ett hinder
för den elektriska strömmen och samtidigt genomträngas av den elektriska
kraften. Om man i stället för luft använder exempelvis glas som
dielektrikum i en kondensator, blir kapaciteten större, och glasets
dielektricitetskonstant anger, hur många gånger större kapaciteten blir.
Dielektricitetskonstanten är med andra ord mediets specifika elektrostatiska ledningsförmåga eller
dess specifika kapacitet.
Fig. 1: 7 visar en kondensator av enkel typ, bestående av beläggningar av
stanniolblad på en glasskiva som dielektrikum. Kapaciteten hos en dylik
kondensator är, angiven i elektrostatiska enheter
där e = mellanläggets dielektricitetskonstant,
A = vardera beläggningens yta i cm2,
a = avståndet mellan beläggningarna i cm.
C =
6 A
4 yr a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
