Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Elektrisk ström - A. Den galvaniska strömmens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. 2
ELEKTRISK STRÖM
A. Den galvaniska strömmens uppkomst.
I föregående kapitel har omnämnts, att om två till olika potential
uppladdade konduktorer sättas i ledande förbindelse med varandra, går
elektricitet över från den högre till den lägre potentialen. Det uppstår med andra
ord en elektrisk ström i förbindelseledningen. Denna ström är emellertid av
mycket kort varaktighet, ty potentialdifferensen utjämnas hastigt. I det
galvaniska elementet har man däremot en strömkälla, som kan lämna en
kontinuerlig elektrisk ström under längre tid.
Ett galvaniskt element kan bestå av en kopparplatta och en zinkplatta,
nedsänkta i ett glaskärl med utspädd svavelsyra (fig. 2:1). Med ett känsligt
elektroskop kan man påvisa, att en viss
potentialskillnad råder mellan de båda plattorna.
Kopparplattan, som har den högre potentialen, kallas
positiv pol eller pluspol, och zinkplattan, som
har den lägre potentialen, kallas negativ pol eller
minuspol. Om de båda polerna förbindas med
en metalltråd, kan man iakttaga, att tråden blir
uppvärmd (fysikalisk verkan). Om tråden
placeras i närheten av en magnetnål, påverkas denna,
så att den vrides (elektromagnetisk verkan). På
samma sätt kan en annan strömförande
trådslinga påverkas, om den placerats så, att den är
lätt rörlig (elektrodynamisk verkan). Dessutom visar det sig, att den del av
zinkplattan, som är nedsänkt i svavelsyran, så småningom upplöses, under
det att små blåsor av vätgas samlas på kopparplattan, vilket visar, att
kemiska reaktioner försiggå i elementet (kemisk verkan).
Orsaken till dessa verkningar är, att en elektrisk ström går fram genom
ledaren. Strömmen säges därvid gå från den pol, som har den högre
potentialen, till den, som har den lägre potentialen, dvs. från den positiva till den
negativa polen. I enlighet med elektronteorin utgöres en elektrisk ström av
Fig. 2:1. Galvaniskt element
av koppar och zink i utspädd
svavelsyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
