Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Elektrisk ström - B. Ström, spänning och motstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
B. Ström, spänning och motstånd.
Mellan de båda polerna i ett galvaniskt element råder, som förut nämnts,
en viss potentialdifferens, den s. k. polspänningen, och då de förenas med en
metalltråd, kommer därför en ström att gå fram genom denna. Storleken av
denna ström bestämmes av elementets polspänning men dessutom även av
trådens egenskaper. Denna erbjuder nämligen strömmen ett visst motstånd,
som är beroende av trådens dimensioner och material. För att klargöra
förloppet kan man betrakta elektriciteten som ett ämne, som genom
metalltråden strömmar från elementets positiva till dess negativa pol, och jämföra
denna strömning med vattnets strömning genom en sluten kanal. Om vatten
får strömma genom ett rör från en högre till en lägre behållare, blir den
vattenmängd, som per tidsenhet genomflyter röret, beroende dels av
tryckskillnaden mellan rörets ändar, dels av rörets motstånd mot vattnets strömning.
Tryckdifferensen mellan rörets ändpunkter är beroende av höjdskillnaden
mellan vattenytorna i de båda behållarna, och rörets motstånd är beroende
framför allt av rörets dimensioner och beskaffenhet. Det visar sig, att
vattenströmmen stiger med en ökad höjdskillnad, på samma gång som den avtager
med ett ökat rörmotstånd. På liknande sätt förhåller det sig med den
elektriska strömmen, vars storlek blir direkt proportionell mot spänningen eller
potentialskillnaden mellan ledarens ändpunkter och omvänt proportionell
mot motståndet i ledaren.
Vattenströmmen i en rörledning kan mätas i m3/s. Om man vill ånge
den totala vattenmängd, som under en viss tid strömmat fram genom
ledningen, göres detta exempelvis i m3. Motsvarande måttenhet för
elektricitetsmängd är den förut omnämnda enheten coulomb, medan den per tidsenhet
framströmmande elektricitetsmängden, dvs. strömstyrkan, anges i ampere.
Dessa enheter äro så valda, att strömstyrkan blir 1 ampere, då
elektricitetsmängden 1 coulomb för varje sekund passerar ett tvärsnitt av ledaren.
Således är
1 ampere (A) = 1 coulomb per sekund
1 coulomb (C) = 1 amperesekund
Även för strömstyrka finnes en elektrostatisk enhet, definierad som
ström-styrkan i en ledare, då en elektricitetsmängd, motsvarande 1 elektrostatisk
enhet, för varje sekund passerar ett tvärsnitt av ledaren. Man får följande
samband
1 ampere (A) = 3 • 109 elektrostatiska enheter för strömstyrka
För mycket stora respektive mycket små strömstyrkor begagnas i stället
enheterna kiloampere, som motsvarar ett tusen ampere, milliampére, som
är en tusendels ampere, och mikroampere, som är en miljondels ampere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
