Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - A. En växelspännings uppkomst - B. Frekvens och svängningstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
De erhållna kurvorna äro båda av den typ, som benämnes sinuskurva
eller sinusfunktion. Den inducerade emk:en utgöres alltså av en sinusformad
växelspänning. Såsom framgår av figuren, äro de båda kurvorna förskjutna
i förhållande till varandra. Spänningens maximum inträffar sålunda, något
efter det att flödet har sitt maximum. Denna skillnad kallas för
fasförskjutning och motsvarar i det ifrågavarande fallet en vinkel, fasvinkeln, som är
90°. Man säger, att spänningen är fasförskjuten 90° efter flödet.
Om strömkretsen slutes, erhålles en växelström av samma karaktär som
växelspänningen, men ofta fasförskjuten i förhållande till denna. Fasvinkeln
beror härvid på strömkretsens elektriska egenskaper.
B. Frekvens och svängningstid.
Såsom framgår av fig. 5: 3, komma de angivna förloppen att upprepas
med jämna mellanrum, motsvarande en viss vridningsvinkel hos slingan. I
det angivna fallet är denna vridningsvinkel 360°. Motsvarande del av
förloppet kallas en period. Motsvarande tid kallas förloppets svängningstid
(periodtid) och betecknas T. Med svängningstid menas alltså den tid, som
erfordras, för att det växlande förloppet skall utspelas en gång, varefter det
upprepas på nytt exakt lika som förut. I ifrågavarande fall motsvaras en
period av att slingan roterar ett varv.
Med frekvens (periodtal) menas det antal perioder, som utspelas per
tidsenhet. Frekvensen betecknas med f och anges i hertz eller perioder per
sekund med beteckningarna hz och p/s. Av vad som sagts i det föregående,
framgår, att frekvensen är det inverterade värdet av svängningstiden, och
man har likheten
f-l
Om den ovan angivna slingan roterar med en hastighet av exempelvis
3 000 r/m, blir antalet rotationsvarv per sekund ^ Pf ^ = 50, och frekvensen
oO
blir sålunda i detta fall 50 hz. Motsvarande period blir 1/50 = 0,02 sekunder.
Den frekvens, som i de allra flesta fall kommit till användning inom
kraftverksdriften i Sverige och för övrigt i större delen av Europa, är 50 hz. Inom
Sverige förekommer i viss utsträckning även 25 hz. På vissa håll,
företrädesvis i utlandet, användes 60 hz och i enstaka fall andra periodtal, såsom 42
och 45 hz. För järnvägsdriften använder man i Sverige 162/3 hz med
undantag för malmbanan Luleå—Riksgränsen, vid vilken frekvensen är 15 hz.
Därjämte förekommer för detta ändamål inom flera länder även 25 hz.
De nämnda lägre frekvenserna äro ej lämpliga för belysning, enär de
förorsaka för ögat märkbara Hämtningar i ljuset från lamporna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
