- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
91

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - K. Kapacitiv ström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

torns belägg laddade med motsatt slag av elektricitet. Samtidigt börjar
strömmen avtaga och blir noll, då spänningen har nått sitt minimivärde. Då
spänningen åter börjar stiga, uppkommer en urladdningsström i motsatt
riktning mot förut, och denna får på motsvarande sätt sitt maximum, då
spänningen går genom noll. Därefter avtager strömmen mot noll, då
spänningen går mot sitt maximum. Resultatet blir, att det mellan strömkällan
och kondensatorn kommer att gå successiva laddnings- och
urladdningsströmmar, som följa växelspänningens variationer.

Den uppstående växelströmmen blir sinusformad liksom växelspänningen
men fasförskjuten i förhållande till denna. Strömmens läge i förhållande till
spänningen framgår av vågdiagrammet, fig. 5: 25. Det visar sig, att
strömmen blir fasförskjuten 90° före spänningen. Det angivna sambandet mellan
spänning och ström anges även av vektordiagrammet, fig. 5: 24. En dylik
ström kallas för kapacitiv ström eller laddningsström, och strömkretsen
benämnes en kapacitiv krets. Om man vill framhålla, att kretsen saknar
resistans och induktans, kan man tala om en rent kapacitiv krets.

Det framgår av ovanstående, att den uppstående strömmen i en rent
kapacitiv krets blir rakt motsatt den, som uppstår i en rent induktiv krets, där
strömmen till följd av induktansen blir fasförskjuten 90° efter spänningen.
Man har i överensstämmelse härmed även infört benämningen kapacitiv
respektive induktiv fasförskjutning, om strömmen ligger före respektive
efter spänningen.

Storleken av den uppstående strömmen till en kondensator beror på
spänningen och på kondensatorns kapacitet, men det är tydligt, att den dessutom
även måste bero på frekvensen. Ju större frekvensen är, desto oftare måste
kondensatorn uppladdas och urladdas, desto hastigare måste också
uppladdningarna och urladdningarna ske, och desto större bör också den
uppstående strömmen bli. Mellan de angivna storheterna råder följande samband,
om strömmen och spänningen liksom förut anges genom effektivvärden

1= æCE

Analogt med förhållandena vid en induktiv strömkrets har man infört

1 E

reaktansen X= —och man erhåller då som förut /= Om kapaciteten
co C X

C är angiven i farad, blir motsvarande reaktans angiven i ohm.

Det motstånd, som en kondensator ger mot strömmen, benämnes och
betecknas på samma sätt som motståndet i en rent induktiv strömkrets. I båda
fallen erhålles 90° fasförskjutning mellan spänning och strömmen åt olika
håll. För att vid behov skilja på reaktanserna kan man tala om induktiv
respektive kapacitiv reaktans.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/1/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free