Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - S. In- och urkopplingsförlopp vid svängningskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
figuren antages strömmen genom kondensatorn omedelbart efter
brytnings-ögonblicket vara i0. Det visar sig då, att strömmen från begynnelsevärdet /’0
går mot noll men sedan åter ökar i motsatt riktning för att därefter pendla
mellan avtagande positiva och negativa värden och så småningom minska
mot noll. Spänningen på kondensatorn genomgår ett liknande förlopp men
är fasförskjuten efter strömmen. Resultatet blir, att en successivt minskande
energi kommer att pendla mellan kondensatorn (elektrostatiskt fält) och
spolen (elektromagnetiskt fält). På grund av strömvärmeförlusterna minskas
den pendlande energimängden, och så småningom går den helt och hållet
över i värme. Villkoret för att ett dylikt periodiskt förlopp skall uppträda,
är, såsom ovan sagts, att resistansen R är mindre än 2 \ f Om R är större
än nämnda gränsvärde, går strömmen mot noll enligt en sådan kurva, som
visas i fig. 4: 17, och förloppet benämnes därvid aperiodiskt (icke
periodiskt).
Det återstår att undersöka brytspänningen vid urkoppling av en
svängningskrets, dvs. den uppträdande spänningen mellan brytkontakterna. Om
den ovan behandlade svängningskretsen enligt fig. 5: 51 öppnas efter att ha
varit ansluten till en likslrömskälla, måste slutresultatet innebära, att
strömstyrkan blir noll och att spänningen över kondensatorn blir noll, varvid
spänningen mellan brytkontakterna blir lika med den påtryckta spänningen.
Fig. 5: 54. Spänning och ström vid
urkoppling av en svängningskrets’från en
växelspänning.
v/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
