Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - T. Trefassystem - U. Stjärn- och triangelkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
För att särskilja faserna i ett trefassystem användas olika
beteckningssätt. Ett sätt är att, liksom ovan gjorts, numrera faserna med siffrorna 1,
2 och 3. Ett annat sätt är att beteckna dem med bokstäverna R, S och T.
Slutligen förekommer det också, särskilt vid transformatorer, att man
använder bokstäverna A, B och C respektive a, b och c eller U, V och W
respektive u, v och w. Vid elektriska anläggningar bruka de tre faserna
märkas med var sin färg. Vid de anläggningar, som tillhöra Statens
Vattenfallsverk, användas som standard brun, grön och gul färg med motsvarande
beteckningar Br, Gr och Gu. För att på kopplingsschema o. d. utmärka de
olika faserna användes även märkningen R, S
och T, varvid R vid Vattenfallsverkets
anläggningar motsvarar grön fas och sålunda S gid
fas och T brun fas. Fasföljden är inom hela
det statliga systemet enhetlig och sådan, att
tidsföljden mellan faserna blir Br — Gr — Gu
respektive B — S — T. En enkel minnesregel
härför är, att beteckningarna komma i
bokstavsordning. Vid uppritande av vektordiagram
brukar man i regel rita diagrammet så, att den
vektor, som hör samman med mellersta fasen, blir
riktad uppåt i enlighet med fig. 5: 64.
U. Stjärn- och triangelkoppling.
Vid föregående undersökning av trefassystemet har förutsatts, att
samtliga tre faser äro hopkopplade i den ena ändpunkten, vilket innebär en
Y-koppling. Spänningen mellan faserna, dvs. huvudspänningen, blir därvid
gånger så stor som fasspänningen eller Eh = \J 3 Ef. Strömmen i ledningen
åter blir givetvis densamma som i generatorns lindning (se fig. 5: 61).
Det är emellertid, såsom redan antytts, möjligt att ansluta
förbrukningsapparaterna direkt mellan faserna, och de erhålla därigenom
huvudspänning. På samma sätt kunna också generatorns tre lindningar kopplas
mellan uttagen. Lindningarna bli därvid kopplade i serie enligt fig. 5: 65, så
att de bilda en sluten krets. Slutet på varje fas är sålunda kopplat till början
av nästa fas. De utgående ledningarna äro därvid anslutna till den ena
ändpunkten av respektive faser. Det angivna kopplingssättet kallas för
triangelkoppling eller D-koppling. Vid symmetriskt trefassystem och
sinusformade spänningar erhålles ingen cirkulerande ström i den slutna kretsen,
enär summan av de tre i lindningarna uppträdande spänningarna är noll.
Av figuren framgår, att den uppstående spänningen mellan de utgående
ledningarna, dvs. ledningens huvudspänning, är lika med spänningen per
lindningsfas i generatorn, dvs. lika med generatorns fasspänning. Motsva-
Fig. 5: 64. Standardbeteckning
för trefassystem vid Statens
Vattenfallsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
