Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - Å. Grundton och övertoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Momentanvärdet av den givna spänningskurvan e kan för varje ögonblick
erhållas som summan av momentanvärdena av dels den sinusformade
grundvågen ex, dels den sinusformade tredje övertonen e3, dels den likaledes
sinusformade femte övertonen e5.
De övertoner, som förekomma, ha samtliga udda ordningstal, och de i
praktiken vanligaste äro tredje, femte, sjunde och nionde. Framför allt kan
den tredje övertonen vara särskilt utpräglad. Denna uppkommer för övrigt
vid varje transformering av strömmen. Det är dock att märka, att tredje
övertonen (jämte multipler därav) i spänningskurvan endast uppträder i
fasspänningen men ej i huvudspänningen. Den förefinnes alltså ej vid en
Fig. 5: 71. Uppdelning av en spänningsvåg (e) i grundton (et) samt tredje och femte
övertonerna (ea resp. e6).
D-kopplad generator. Förhållandet behandlas närmare i kap. 7 om
transformatorer.
Om man med en vanlig voltmeter mäter en icke sinusformad
växelspänning, kommer voltmetern att ånge det kvadratiska medelvärdet, dvs.
effektivvärdet av den verkliga spänningens storlek. Om nu spänningen kan sägas
vara sammansatt av en grundton och flera övertoner, kommer voltmetern
att ånge det kvadratiska medelvärdet av effektivvärdena för samtliga dessa
olika förlopp. Betecknas effektivvärdena för den verkliga spänningen med
E, för grundvågen med Elt för tredje övertonen med E3 etc., blir den
uppmätta spänningen
E=\jE* + E% +.....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
