- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
128

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Elektriskt ljus och värme - A. Elektriska ljuskällor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. 6

ELEKTRISKT LJUS OCH VÄRME

A. Elektriska ljuskällor.

Då den elektriska strömmen genomgår en ledare, uppstå alltid förluster,
vilka yttra sig i att ledaren uppvärmes. Om ledaren har tillräckligt liten
genomskärningsarea, kan temperaturstegringen bli så stor, att ledaren börjar
glöda. Den utsänder då ljus. Denna egenskap använder man sig av vid de
elektriska glödlamporna. Att en metalltråd kan bringas att glöda och utsända
ljus, påvisades av Davy redan 1802, men den i praktiken användbara
glödlampan kom till långt senare. Däremot har ljusbågen använts för alstrande
av ljus, ända sedan den år 1810 upptäcktes av Davy.

Om elektrisk ström går igenom två ledare, som beröra varandra, och
ledarna föras isär, kan man, om spänningen är tillräckligt hög, få till stånd
en ström genom luftmellanrummet. Strömmen ger sig tillkänna som ett
lysande band. Detta får vid horisontella elektroder på grund av den
uppvärmda luftens rörelse formen av en båge och har därför fått namnet
ljusbåge. De lampor, i vilka ljusbågen användes, kallas av samma anledning
för båglampor.

Innan ljusbågen kan uppstå, måste ledarna, de s. k. elektroderna, föras
intill varandra, så att en gnistbildning uppkommer, som joniserar luften och
gör mellanrummet ledande. Så snart ljusbågen kommit till stånd, bliva
elektrodytorna till följd av luftens motstånd mot strömmen starkt uppvärmda,
så att de råka i glödning och delvis övergå i gasform. De glödande gaserna
öka luftens ledningsförmåga och bilda liksom en brygga för strömmen
mellan elektroderna. Ljuset utstrålar dock huvudsakligen från elektroderna.

Det gemensamma för glödlampan och båglampan är, att ett material
uppvärmes genom elektricitet så långt, att det bringas att glöda och därigenom
utsänder ljus. Elektriciteten omvandlas sålunda i första hand till
värmeenergi, och lamporna bruka också benämnas temperaturstrålare. Av en helt
annan typ äro urladdningslamporna, som också bruka benämnas
lumi-niscensstrålare. Här utnyttjar man det ljus, som uppstår, då elektriciteten
ledes genom förtunnade gaser, såsom ädelgaser och metallångor, eller också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/1/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free