Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Transformatorer - E. Transformatorns förluster och verkningsgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Iustcr, dels av virvelströmsförluster. Båda dessa slag av förluster bero på
flödets täthet och på frekvensen. Järnförlusterna äro konstanta, så länge
primärspänningen är konstant, och variera ej med belastningen. De
uppträda med andra ord även i tomgång och kunna enligt det föregående enkelt
mätas genom ett tomgångsprov. I tomgång äro nämligen kopparförlusterna
så små, att de kunna försummas.
Belastningsförhisterna omfatta huvudsakligen kopparförluster och bruka
därför betecknas Pcu. De kunna för varje fas anges av summan
v R, + V R2
eller, om man så vill, av
V fl*
varvid Rk är hänfört till primärsidan.
Belastningsförlusterna bestämmas genom ett kortslutningsprov. Ett dylikt
prov tillgår, såsom ovan angivits, på det sättet, att man kortsluter
transformatorns ena lindning och ansluter till den andra lindningen en så stor
spänning, att transformatorns lindningar få märkström. I regel kortsluter
man sekundärlindningen och mäter från primärsidan, men ibland är det
lämpligare att göra tvärtom. Den erforderliga spänningen är just den ovan
angivna kortslutningsspänningen. Kortslutningsprovet erfordrar alltså en
mycket låg spänning, jämfört med transformatorns driftspänning. Följden
av detta är, att det magnetiska flödet i transformatorn blir relativt litet.
Den magnetiska tätheten blir endast några få eller möjligen ett tiotal
procent av tätheten vid normal drift. Järnförlusterna, som variera ungefär
kvadratiskt med spänningen, bliva vid kortslutningsprovet så små, att de
kunna försummas. Transformatorns avgivna effekt blir lika med noll, och
den tillförda effekten omvandlas alltså helt och hållet i strömvärme. Enär
kortslutningsprovet utföres med märkström, blir den tillförda effekten (Pk)
just transformatorns belastningsförluster vid märkeffekt (på märkplåten
angiven fullasteffekt). Med användning av de angivna beteckningarna
erhålles per fas
-Pfc = Ek 7X = /j2 Rk
I motsats till järnförlusterna variera kopparförlusterna med belastningen
och växa därvid kvadratiskt med transformatorns strömstyrka.
Om den av transformatorn avgivna aktiva effekten betecknas P2, erhålles
den aktiva effekt Px, som måste tillföras transformatorn, enligt följande
Px = P2 + Pfe + Pcu
Transformatorns verkningsgrad erhålles som förhållandet mellan den av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
