Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Transformatorer - H. Parallellkoppling av trefastransformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
För att två eller liera transformatorer skola kunna arbeta parallellt, fordras
1) faslikhet mellan de sekundära spänningarna, då primärlindningarna äro
hopkopplade,
2) nära lika omsättningsförhållande,
3) nära lika procentuell kortslutningsspänning.
Den första förutsättningen för parallelldrift är sålunda, att det råder
faslikhet mellan de sekundära spänningarna, sedan primärlindningarna
hopkopplats. Ar detta icke fallet, erhåller man före hopkopplingen på
sekundärsidan en spänning mellan de faser i de båda transformatorerna, som skola
motsvara varandra. Om man trots detta utför hopkopplingen även på
sekundärsidan, kommer den nämnda differensspänningen att alstra en
kortslutningsström genom de båda transformatorerna.
Lika omsättningsförhållande är nödvändigt, för att transformatorerna i
tomgång skola ge lika sekundärspänning. Om detta icke är fallet och det
alltså efter hopkopplingen på primärsidan uppstår en nämnvärd
spänningsskillnad på sekundärsidan, blir följden av parallellkopplingen, att den
nämnda spänningsskillnaden alstrar en kortslutningsström genom de båda
transformatorerna. Även vid en ganska obetydlig spänningsskillnad kan man
erhålla en ganska betydande ström, som cirkulerar mellan
transformatorerna, och de få sålunda en tillsatsbelastning utan att avge någon effekt utåt.
Kravet på lika procentuell kortslutningsspänning måste uppfyllas, för att
transformatorerna vid belastning skola dela belastningen proportionellt
mot respektive transformatorers storlek. Om detta icke är fallet, komma
transformatorerna att defa den anslutna effekten på ett annat sätt, så att
de få lika spänningsfall. Enär de nämligen äro hopkopplade både på
hög-och lågspänningssidorna, måste spänningarna på både hög- och
lågspän-ningssidorna vara sinsemellan lika. Resultatet kan bli, att en transformator
går överbelastad, under det att en annan går nära outnyttjad.
Av vektordiagrammet i fig. 7: 12 framgår, att de erhållna
sekundärspänningarna vid Y/Y-koppling ligga i fas med motsvarande primärspänningar.
Om man däremot jämför vektordiagrammen i fig. 7: 12 och 7: 15, finner
man, att spänningarna på sekundärsidan i den ena figuren ej ligga i fas
med motsvarande spänningar i den andra figuren. Vid en koppling D/Y
blir det sekundära spänningssystemet vridet molurs en vinkel 30° i
förhållande till det primära spänningssystemet. Detsamma är förhållandet med
en Y/Z-koppling, vilket framgår av fig. 7: 18.
Faslikhet mellan det primära och det sekundära spänningssystemet kan
erhållas vid alla rena kopplingar, dvs. Y/Y, D/D etc. Därvid är alltså
parallellarbete möjligt att åstadkomma. Man kan vidare anordna parallelldrift mellan
en transformator, som är kopplad D/Y enligt fig. 7: 15, och en annan
transformator, som är koppfad Y/Z enligt fig. 7: 18. Däremot kan en transformator
med en s. k. blandad koppling, D/Y, Y/D, Y/Z etc., ej parallellkopplas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
