Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Mättransformatorer - C. Strömtransformatorer - 2. Omsättningskorrektion och felvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’278
vid en direkt mätning. Felet beror på tomgångsströmmen och kan
korrigeras, genom att man till det uppmätta värdet adderar en korrektionsfaktor
^•100o/o
Särskilt vid mycket låg nätström blir felet på grund av
tomgångsströmmen framträdande. De garantier, som lämnas för transformatorns
noggrannhet, bruka ej gälla för en nätström, som är mindre än 20 % av
märkströmmen. Felet på grund av tomgångsströmmen kan emellertid bli stort
även vid mycket hög strömbelastning, om nämligen strömstyrkan är så hög,
att järnets mättning inverkar.
Även om sekundärlindningen är absolut kortsluten, erhåller man ett
mindre omsättningsfel. I samma mån som det inkopplade sekundära
motståndet ökas, komma primärspänningen och tomgångsströmmen och
därmed även felet att öka. Om det inkopplade motståndet är alltför stort, kan
det medföra mättning i järnet.
För att korrigera omsättnings felet i en strömtransformator användes den
ovan angivna korrektionsfaktorn, som kan bestämmas på motsvarande sätt
som vid en spänningstransformator. Med omsättningskorrektion menar
man sålunda skillnaden mellan verklig omsättning och märkomsättning,
uttryckt i procent av märkomsättningen. Med omsättning avses i detta
sammanhang förhållandet mellan primärström och sekundärström. Detta
är i överensstämmelse med förhållandet vid en spänningstransformator, där
man med omsättning menar förhållandet mellan primärspänning och
sekundärspänning. Det är vidare lätt att konstatera, att den här definierade
omsättningskorrektionen blir lika med den tidigare angivna
korrektionsfaktorn, som erhålles ur vektordiagrammet.
Om omsättningskorrektionen är positiv, skall den adderas till det genom
mätningen erhållna värdet. Om den åter är negativ, skall den subtraheras.
Omsättningskorrektionen stiger alltid med ökad belastning på
sekundärsidan. Vidare ökar den i regel med minskad ström. Förhållandena visas
av fig. 8: 29, vilken anger omsättningskorrektionen för en
strömtransforma-tor som funktion av den mätta strömmen mellan 1 och 5 A vid två olika
värden på det sekundära motståndet, nämligen i det ena fallet 0,15 ohm
och i det andra fallet 0,6 ohm. Effektfaktorn i den sekundära kretsen är i
båda fallen eos cp= 0,8.
Liksom vid spänningstransformatorn uppträder även vid
strömtransformatorn en felvinkel. Med felvinkel menar man hos en strömtransformator
avvikelsen från 180° fasförskjutning mellan primär och sekundär ström.
Liksom vid spänningstransformatorn benämnes felvinkeln positiv, när den
180° omkastade sekundära storheten ligger fasförskjuten före, och negativ,
när den ligger efter den primära storheten. Såsom framgår av fig. 8: 28,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
