Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Mättransformatorer - C. Strömtransformatorer - 5. Isolering och utförande - 6. Överbelastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’302
muff till en enda enhet, eller också anbringas strömtransformatorn helt
skild från kabelmuffen.
I speciella fall bygger man tillsammans ström- och
spänningstransformatorer i en gemensam låda, nämligen vid s. k. mätaggregat.
6. överbelastning.
En strömtransformators förhållande i drift är betingat av dess
sekundärkrets. Såsom tidigare påpekats, är primärlindningen kopplad så, att den
alltid genomgås av nätströmmen, oberoende av den sekundära kretsens
belastning. Om sekundärkretsen är sluten, blir den uppstående sekundära
strömmen nära 180° fasförskjuten från primärströmmen och av sådan
storlek, att amperevarven kompensera varandra. Det resulterande
magnetiska flöde, som motsvarar den från primärlindningen till
sekundärlindningen för täckning av förlusterna i denna krets överförda effekten, blir
tämligen litet. Flödets täthet uppgår vid normala belastningsfall till endast
100—1 500 gauss.
Om sekundärkretsen av någon anledning öppnats, erhållas inga
motverkande amperevarv från transformatorns sekundärsida. Följden blir, att de
primära amperevarven magnetisera järnet. Detta blir högt mättat med en
täthet, som kan uppgå till 15 000—20 000 gauss. Järnet blir på grund av
förlusterna uppvärmt och kan skadas, likaså isoleringen. Därjämte
induceras i primärlindningen en motverkande spänning, så att transformatorn
kommer att verka som en stor reaktans och ge ett stort spänningsfall. På
sekundärsidan induceras också en spänning, som till följd av det stora
antalet lindningsvarv kan bli mycket hög. Vid en mindre transformator i
allmänhet kan den bli av storleksordningen 100—500 V, men om
transformatorn är utförd med stort amperevarvtal eller utsättes för mycket hög
kortslutningsström, kan sekundärspänningen bli flera tusen voit. Den växer
med ett större antal sekundära lindningsvarv och blir därför högre, ju lägre
den sekundära märkströmmen är vid en viss omsättning.
Såsom tidigare omnämnts, utföras vissa strömtransformatorer för en
märkström av 1 A. Speciellt användas dessa, då man har långa
strömtrans-formatorledningar, för att spänningsfallet däri ej skall bli för stort. Å
andra sidan kan strömstyrkan bliva begränsad nedåt av villkoret, att
spänningen på sekundärsidan ej får antaga riskabelt höga värden, om man
skulle råka bryta sekundärkretsen.
I allmänhet tål en transformator med öppnad sekundärkrets både den
förorsakade temperaturstegringen i järnet och påkänningen på
isolermaterialet. I normerna (SEN 9) föreskrives sålunda, att en strömtransformator
skall vara utförd så, att den kan magnetiseras med märkströmmen under
1 minut vid öppen sekundärlindning, utan att isoleringen skadas. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
