Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - G. Synkronmaskinens maximieffekt - H. Synkronmaskinens vektordiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
sättet, att ankarring och magnethjul ej längre kunna rotera synkront, enär
attraktionskraften mellan dem blir för svag. Följden av detta är, att
hastigheterna bli olika, polerna komma omväxlande att attrahera och repellera
varandra, och maskinens belastningsförmåga blir noll.
Det angivna uttrycket för synkronmaskinen är endast approximativt. I
verkligheten inträder den maximala belastningsförmågan ej, förrän vinkeln
0 blivit något större än 90°. Vidare blir den maximala effekten något större
vid generatordrift än vid motordrift.
Den maximala belastningen på en synkronmaskin i kontinuerlig drift är
liksom vid flertalet andra maskiner bestämd av temperaturstegringen.
Kortvarigt kan emellertid maskinen överbelastas, och överbelastningsförmågan
är därvid, som förut framhållits, beroende av kortslutningsströmmen, som
1 sin tur beror på maskinens konstruktion och magnetströmmen.
Som exempel på en synkronmaskins överbelastningsförmåga kan anföras
följande. Kortslutningsströmmen på en av trefasgeneratorerna för 50 hz
vid Porjus kraftstation, nämligen G 250, är vid normal
tomgångsmagnetise-ring (7 kV) 2 260 A (137 % av märkströmmen), och den häremot svarande
maximieffekten är sålunda y 3 • 7 • 2 260 = 27 400 kW. Märkeffekten är
20 000 kVA vid 7 kV och eos q> = 0,9, vilket ger 18 000 kW. Motsvarande
magnetisering är ca 160 % av tomgångsmagnetiseringen och den häremot
svarande maximieffekten 44 000 kW, dvs. 245 % av märkeffekten.
H. Synkronmaskinens vektordiagram.
Skillnaden mellan generatordrift och motordrift vid en synkronmaskin
kan sägas vara, att den aktiva strömmen i ankarlindningen får motsatt
riktning till den inducerade spänningen. Förhållandet framgår lättast av
ett vektordiagram. I fig. 9: 64 visas vektorerna för spänning och ström i
en synkronmaskin, arbetande som generator vid en viss induktiv
fasförskjutning. Den i ankarlindningen inducerade spänningen betecknas E;. På grund
av ankarlindningens resistans och reaktans blir maskinens klämspänning
E något mindre än Et och vidare något fasförskjuten efter Et. Om den
avgivna strömmen är fasförskjuten vinkeln <p efter spänningen E, kan den
från maskinen avgivna elektriska effekten skrivas
P = v/3 E I eos cp
Det är härvid att märka, att delta uttryck motsvarar generatorns avgivna
effekt, under det att det förut angivna effektuttrycket hänför sig till den i
generatorn alstrade elektriska effekten inklusive förluster i ankarlindningen.
Om synkronmaskinen är belastad som motor, brukar man betrakta den
på samma sätt som primärsidan i en transformator. Om nätspänningen är E
enligt fig. 9: 65, alstras i statorlindningen en motverkande spänning Ej, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
