Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - H. Synkronmaskinens vektordiagram - I. Synkronmotorn och autosynkronmotorn. Faskompensering med synkronkondensator - 1. Synkronmaskinens egenskaper som motor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
tillsammans med magnetströmmens flöde <t>m ger det resulterande flödet ø.
För att erhålla de mot de nämnda flödeskomposanterna svarande
reaktans-spänningarna får man räkna med två svnkronreaktanser, en i längsläge
och en i tvärläge, vanligen betecknade Xp respektive Xq, varvid Xp är 2 à
3 gånger större än Xq. De nämnda spänningarna bliva Ip Xp respektive
lqXq, och diagrammet kan färdigställas så, som fig. 9: 70 visar.
För praktiska beräkningar kan man i de flesta fall med fullt tillräcklig
noggrannhet använda det förut angivna förenklade diagrammet. En
ytterligare förenkling erhålles, om man bortser från resistansspänningen, vilken
är liten, jämfört med reaktansspänningen. I själva verket användes ofta
denna approximation. Svårigheten är att fastställa något värde på
syn-kronreaktansen, som enligt det föregående varierar med ankarreaktionens
läge men som också beror på dess storlek. Reaktansen är nämligen beroende
av järnets mättning. Vid större mättning i järnet blir reaktansen mindre
och tvärtom.
Ett 1’all av speciellt intresse erbjuder synkronmaskinen, om den
magnetiseras med trefasigt kortsluten ankarlindning. Vid kortslutning är järnet
praktiskt taget utan mättning. Ankarreaktionen kommer därvid, såsom
förut nämnts, i längsläge, och kortslutningsströmmen blir därför bestämd
av längsreaktansen Xp vid omättat järn. Denna reaktans kan lätt
bestämmas. För normala driftförhållanden bör man emellertid räkna med ett
mindre värde på längsreaktansen.
I. Synkronmotorn och autosvnkronmotorn. Faskompensering
med synkronkondensator.
1. Synkronmaskinens egenskaper som motor.
En synkrongenerator i allmänhet kan drivas som motor, utan att detta
behöver förutsätta några ändringar i konstruktionen. Den får emellertid
dåliga startegenskaper, försåvitt ej särskilda anordningar vidtagits lor att
förbättra dessa. Om man ansluter statorlindningen på en stillastående
synkrongenerator till maskinens märkspänning, kan man erhålla en ström,
som är mångdubbelt större än maskinens märkström, beroende på att det
icke alstras någon motverkande spänning i lindningen. Man bör härvid
förvissa sig om att magnetlindningen är kortsluten, innan spänningen slås
till, på grund av att det alstrade synkront roterande flödet inducerar en
spänning i magnetlindningen, som kan uppgå till flera tusen voit.
För att en synkronmaskin i allmänhet skall bliva användbar som motor,
måste den fasas in på det matande nätet. Synkronmotorn utföres emellertid
numera i allmänhet för självstart (se nedan). Maskinens belastningstillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
