- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
67

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - I. Synkronmotorn och autosynkronmotorn. Faskompensering med synkronkondensator - 4. Faskompensering - K. Fasning - 1. Förutsättningar för fasning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

En synkronkondensator erfordrar alltid en viss aktiv effekt, som svarar
mot förlusterna i maskinen. Dessa bli emellertid endast av
storleksordningen 2 à 3 % av maskinens märkeffekt. Å andra sidan kan man med
hjälp av maskinen mata in en efter belastningsförhållandena lämpad reaktiv
effekt på nätet. Denna effekt kan kontinuerligt regleras, och
regleringsmöjligheterna äro alltså ideala.

Vid långa högspända ledningar får man ofta kapacitiv fasförskjutning,
särskilt vid låg belastning. En synkronkondensator kan även i ett dylikt
fall användas till förbättring av effektfaktorn. Maskinen får därvid drivas
undermagnetiserad, så att den konsumerar reaktiv effekt från nätet. Den
verkar då som en reaktor och kompenserar överföringsledningens kapacitet.
Denna kompensering behandlas närmare i kap. 14 om kraftöverföringars
elektriska egenskaper.

K. Fasning.

1. Förutsättningar för fasning.

Om en synkronmaskin skall kunna fasas in på ett nät, måste den drivas
upp i ett sådant varvtal, att frekvensen på den alstrade spänningen nära
överensstämmer med nätets frekvens. Magnetiseringen bör vara reglerad
så, att maskinens spänning är ungefär lika med nätspänningen. För att
inkopplingen skall ske utan onormala strömförhållanden, måste den ske, i
ett sådant ögonblick att maskinens spänning i varje fas har faslikhet med
nätspänningen. Förutsättningarna för fasning bliva alltså nära lika frekvens,
nära lika spänning samt faslikhet i samtliga faser.

Är frekvensen på synkronmaskinens spänning tämligen nära men ej
exakt överensstämmande med nätfrekvensen, inträder ett sådant förhållande,
som visas i fig. 9: 73. De båda spänningarna betecknas i figuren med 1 och 2.
De ligga i fas med varandra i vissa ögonblick, i figuren betecknade med a.
Mellan två sådana på varandra följande ögonblick har den ena spänningen
6 perioder och den andra 5 perioder. Figuren visar även differensen
mellan de båda spänningarna. Differensspänningen får, som figuren visar,
samma frekvens som spänningen 1 (den högre frekvensen), men amplituden
blir varierande. Denna är noll, i de ögonblick spänningarna ligga i fas, och
får sitt maximum vid en tidpunkt, som ligger mitt emellan dessa. En dylik
spänning säges ha svävningar och benämnes svävningsspänning, varjämte
frekvensen för den nämnda variationen benämnes svävnings frekvens.

Om den ena spänningen har /j och den andra f2 perioder per sekund,
blir svävningsfrekvensen lika med fx—/"2 peiüoder per sekund. Är exempelvis
den ena frekvensen 51 hz och den andra 50 hz, kommer
svävningsfrekvensen att bli 1 hz. Vanligen brukar man ånge svävningen eller frekvens-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free