Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - K. Fasning - 8. Fasningsdon - L. Parallelldrift - 1. Parallelldriftens innebörd och förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
räcklig tid förflutit mellan funktionerna hos reläerna 1 och 2, har
kondensatorn C blivit tillräckligt uppladdad, för att urladdningsströmmen skall
förmå slå till relä 3, som sedan förblir inne, så länge relä 1 har sin kontakt
sluten. När relä 3 går till, avges tillslagningsimpuls till brytaren. Denna går
till efter några tiondels sekunder, då svävningsspänningen är ungefär lika
med noll.
Motståndet R är så stort, att relä 3 ej kan gå till enbart på grund av den
ström, som går fram genom den övre delen av motståndet. Fasningsdonet
fasar således, endast när svävningsspänningen går mot noll vid tillräckligt
låg svävningsfrekvens. -Om svävningsfrekvensen är för hög, hinner
kondensatorn C ej att uppladdas tillräckligt, och fasning uteblir. Om det råder
för stor spänningsskillnad mellan näten på ömse sidor om brytaren, hindras
fasningen, på grund av att relä 2 ej faller.
Fasningsdonet kan på vanligt sätt anslutas till spänningstransformatorer
på ömse sidor om brytaren. Emellertid är effektförbrukningen hos reläerna
1 och 2 så liten, att det är tillräckligt, om donet anslutes till de näst yttersta
beläggen vid 55, 77 eller 132 kV kondensatorgenomföringar. För att anordna
fasning med detta don behöver man då ej vid dessa spänningar anskaffa
dyrbara spänningstransformatorer.
Dr Lundholms fasningsdon är ej lämpat för brytare med långa
tillslag-ningstider, t. ex. vissa 220 kV brytare, där denna tid är så lång som 0,8
sekunder. För dessa fall ha olika fasningsdon konstruerats, som avge
tillslagningsimpuls en konstant och inställbar tid före svävningsspänningens
nollgenomgång. Impulsen avgives även här, endast när
svävningsfrekvensen underskrider ett visst värde.
L. Parallelldrift.
1. Parallelldriftens innebörd och förutsättningar.
Om två eller flera synkronmaskiner skola kunna fasas ihop för att
drivas parallellt som generatorer, måste drivmaskinerna vara så anordnade,
att frekvensen kan hållas konstant och vid behov omställas.
För att generatorerna skola kunna parallellarbeta i stationär drift, måste
även det kravet uppställas, att drivmaskinerna fördela belastningen på
lämpligt sätt. Belastningsfördelningen mellan parallellarbetande
synkrongeneratorer kan nämligen ej ske genom reglering av magnetiseringen. Med
en sådan åtgärd ändras vid en synkronmaskin endast den reaktiva effekten
men däremot ej den aktiva. Fördelningen av den aktiva effekten
bestämmes uteslutande av det drivande maskineriet.
Vid parallelldrift av synkronmaskiner tillkommer dessutom
stabilitets-problemet. Även om drivmaskinerna fördela belastningen mellan synkron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
