Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - L. Parallelldrift - 5. Statisk stabilitet - 6. Dynamisk stabilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
ström, varför man kan bli föranledd att undermagnetisera synkronmaskinen
för att undvika onormal spänningsstegring. Detta innebär emellertid, att
överbelastningsförmågan blir mindre; den synkroniserande kraften
minskas, och stabilitetsgränsen sänkes. För att säkerställa driften har man i vissa
fall blivit nödsakad utföra generatorn med speciellt hög
kortslutningsström, trots att detta alltid fordrar större och dyrbarare maskin. En annan
åtgärd, som på flera platser vidtagits inom Vattenfallsverkets anläggningar,
är, att man kopplar in en extra reaktiv belastning till ledningen för att
möjliggöra högre magnetisering på maskinen och därigenom få stabilare drift.
6. Dynamisk stabilitet.
Att synkronmaskinen är statiskt stabil vid en viss belastning, innebär
enligt det föregående, att den kan gå i stabil drift vid denna belastning.
Att synkronmaskinen är dynamiskt stabil för en viss belastningsändring,
innebär, att man kan hastigt genomföra denna belastningsändring, utan
risk för att maskinen skall falla ur fas. Maskinens förhållande vid
exempelvis kortslutningar har alltså att göra med dess dynamiska stabilitet.
I det föregående har nämnts, att en synkrongenerator har en maximal
belastningsförmåga, som approximativt kan sägas inträda vid en
belastningsvinkel 0 = 90 elektriska grader. Detta gäller emellertid endast i
stationär drift. Härvid anges stabiliteten, såsom förut nämnts, genom den
synkroniserande kraften. Vid en plötslig ändring av belastningen från ett
värde till ett annat uppkommer ett övergångstillstånd, under vilket
stabiliteten beror på en hel del andra faktorer förutom den nämnda
synkroniserande kraften.
Om man ändrar belastningen på en synkrongenerator, ansluten till ett
starkt nät, måste maskinens magnethjul inställa sig i ett nytt läge. Ökas
maskinens belastning, exempelvis så att belastningsvinkeln 0 ökar från
5 till 8 elektriska grader, måste magnethjulet under några ögonblick öka
hastigheten så, att det kommer motsvarande vinkelskillnad före
ankarringen. Man kan approximativt återge förhållandet, om man tänker sig
magnethjul och ankarring elastiskt hopkopplade medelst en fjäder, genom
vilken magnethjulet drar med sig ankarringen, såsom fig. 9: 81 visar.
Fjädern är sådan, att den ej har någon spänning vid 0=0, dvs. då polerna
från stator och rotor ligga mitt för varandra. Fjädern får sin största
dragkraft på magnethjulet, då vinkeln 0 är 90 grader. Anordningen kan sägas
motsvara en ideell synkronmaskin, som får sin maximala
belastningsförmåga vid 0 = 90 elektriska grader.
Att belastningsvinkeln 0 ökas från 5 till 8 elektriska grader, innebär,
att fjädern drages ut och spännes hårdare. Sedan fjädern har blivit spänd
och kommit i jämvikt i det nya belastningsläget, fortsätta magnethjul och
6-242786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
