- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
90

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - B. Rörelsejämvikt och vridande moment

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

let vid normala belastningsförhållanden. När eftersläpningen är låg, blir
nämligen frekvensen på den uppstående rotorströmmen också låg, vilket
medför, att reaktansen i rotorkretsen blir så liten, att den kan försummas
vid sidan av resistansen. Man kan därför i detta fall räkna med att den
alstrade rotorströmmen ligger i fas med den inducerade spänningen. Vid
större belastning och större eftersläpning stiger emellertid frekvensen på
rotorströmmen. Rotorkretsens induktans gör sig därigenom mera gällande.
Rotorströmmen blir fasförskjuten efter den inducerade spänningen, och det
alstrade rotorflödet får ett annat läge i förhållande till statorilödet, än som

Fig. 10: 4. Momentkurvan för en trefasig asynkronmotor.

anges av fig. 10: 2. Fasförskjutningen ökas med ökad eftersläpning, och
detta minskar det vridande momentets storlek.

Sambandet mellan moment och eftersläpning för en asynkronmotor, som
arbetar vid konstant spänning, återges i fig. 10: 4. Vid synkront varvtal ns
skulle eftersläpningen bliva noll, den alstrade rotorströmmen noll och
momentet därför också noll. Vid låga värden på eftersläpningen blir momentet
direkt proportionellt mot eftersläpningen. Fullastmomentet M utvecklas vid
en eftersläpning s, som är 3 à 5 % vid mindre motorer och 2 à 3 % vid
större motorer. Vid ökad eftersläpning blir motorns vridmoment större,
samtidigt som varvtalet minskas, tills momentet blir lika med
maximimo-mentet, Mmax■ Om det bromsande momentet stiger över detta värde,
stannar motorn. Diagrammet i fig. 10: 4 visar även motorns vridmoment vid
större eftersläpning, dvs. lägre varvtal, ned till stillestånd. På den del av
momentkurvan, som i figuren ligger till höger om maximipunkten, kan
motorn ej arbeta annat än under igångsättningen. Motorns vridmoment i
stillestånd benämnes startmoment.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free