Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - G. Den kortslutna motorn och dess startförhållanden - 6. Dubbellindad rotor - H. Förluster och verkningsgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
fig. 10: 4 och 10: 7 har momentet i fig. 10: 15 ritats som funktion av
varvtalet i stället för av eftersläpningen.
Startströmmen för den ovan beskrivna motorn är i allmänhet omkring
3—6 gånger märkströmmen, och startmomentet blir omkring dubbla
full-lastmomentet. Man har emellertid vid lindningens dimensionering en viss
möjlighet att ge motorn andra egenskaper alltefter driftförhållandena. Om
det erforderliga
igångsättningsmomentet är stort,
tillverkas därför motorn med
något högre startmoment. Om
det är stora svängmassor, som
skola accelereras under
igångsättningen, är det ej
tillräckligt med ett högt startmoment,
utan det fordras därjämte en
stor värmekapacitet i rotorns
strömkrets. Det kan därvid bli
nödvändigt att använda en
släpringad motor med
start-pådrag, varigenom
strömvärmeförlusterna under
starten till större delen flyttas
över till pådraget.
Startfaktorn blir vid de
nämnda speciella motorerna
avsevärt bättre än vid vanliga kortslutna motorer, och normala värden äro
30—60 %. Maximimomentet får enligt normerna ej understiga 140 % av
fullastmomentet. Verkningsgraden och effektfaktorn bli något sämre än
vid den vanliga kortslutna motorn.
H. Förluster och verkningsgrad.
En asynkronmotors förluster indelas i tomgångs- och belastningsförluster.
Tomgångsförlusterna bestå dels av lager-, luft- och eventuella
borstfrik-tionsförluster, dels av järnförluster. Friktionsförlusterna hänföra sig till
rotorn och addera sig direkt till den avgivna effekten. Järnförlusterna
uppträda så gott som uteslutande i statorplåten. På grund av rotorströmmens
låga frekvens kan man nämligen bortse från de små förluster, som
förorsakas av rotorns ommagnetisering. Järnförlusterna utgöras av hysteresis- och
virvelströmsförluster och äro av samma art som i en transformator eller
i en synkronmaskin.
Fig. 10: 15. Strömkurvor och momentkurvor för en
motor med dubbellindad rotor (heldragna linjer) i
jämförelse med en vanlig kortsluten motor (streckade
linjer).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
