Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - I. Provning - 3. Bromsprov - 4. Startprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
vridmoment, bestämt av fjädervågens utslag och vikterna, blir lika med
motorns fullastmoment. Tillvägagångssättet förklaras av fig. 10: 18 samt
beskrivningen över startprovets utförande nedan.
4. Startprov.
Asynkronmotorns startprov avser att ge ett värde på startmomentet, i
det ögonblick strömmen slås till. Startmomentet kan bestämmas vid sakta
roterande rotor liksom vid kortslutningsprovet, om man samtidigt mäter
det vridande momentet. Härvid bör man dock för att få ett riktigt resultat
utföra mätningen vid märkspänning.
Om detta ej är möjligt, på grund av att
lindningen skulle få för hög
temperatur eller emedan man ej har
tillräcklig effekt tillgänglig, får man
utföra mätningen vid flera spänningar,
så långt upp man kan komma, och
sedan extrapolera den kurva, som
erhålles av de mätta värdena.
För att utföra den nämnda
mätningen av momentet kan man
använda en våg, speciellt avsedd för
ändamålet. Man låter rotorn
långsamt rotera och kan samtidigt på
vågen avläsa momentet, direkt uttryckt
i kilogrammeter.
Vid en mindre motor kan man gå till väga på ett enklare sätt genom att
använda den tidigare nämnda utbromsningen med ett bromsband över
motorns remskiva. Försöksanordningen framgår av fig. 10: 18. Över motorns
remskiva ligger en kort rem, som i den ena ändan är fästad i en fjädervåg
och i den andra ändan kan belastas med vikter. Vikterna avpassas så, att
motorn efter tillslagningen av strömmen roterar med lågt varvtal. Om
motsvarande belastning utgör Fj kg och man samtidigt på fjädervågen kan
avläsa, att den är spänd med en kraft F2 kg, blir den resulterande kraft,
varmed motorn söker vrida remskivan runt, F = F2—F1 kg. (Om motorn är i
stillestånd, är tydligen F1= F2 och F = 0). Är remskivans diameter d
Fd
meter, kommer kraften F att motsvaras av ett vridande moment M = — kgm.
Motorns vridande moment erhålles alltså på ett mycket enkelt sätt, och
genom den angivna metoden kan man vid en mindre motor undersöka, hur
startmomentet varierar med olika påtryckt spänning, med olika motstånd
i rotorkretsen etc.
Fig. 10: 18. Utbromsning av en
asynkronmotors vridande moment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
