Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - K. Varvtalsreglering - L. Den trefasiga asynkronmaskinens användning som generator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Om bimotorn är en växelströms kommutatormotor, kan man få till stånd
en kontinuerlig reglering av varvtalet. Kommutatormotorn kan då
mekaniskt frigöras från huvudmotorn och över en särskild generator anslutas
till nätet, så att dess tillförda effekt återföres till nätet. Lämpliga
kopplingssystem härför ha angivits av Scherbius m. fi. Liknande system ha uppgjorts
för återarbetning medelst omformare, t. ex. av Krämer.
L. Den trefasiga asynkronmaskinens användning som generator.
En trefasig asynkronmaskin, körd som motor, kan enligt det föregående
aldrig komma upp i fullt synkront varvtal utan går alltid med någon
eftersläpning. Eftersläpningen är minst i tomgång, då motorns avgivna effekt är
lika med noll och den tillförda effekten endast motsvarar motorns förtuster.
Om asynkronmaskinen drives av en särskild motor, kan man komma upp
i synkront eller översynkront varvtal. Maskinen kommer därvid att gå som
generator och avger sålunda elektrisk effekt till det anslutna nätet. Man
kan även i detta fall säga, att den går med en viss eftersläpning, ehuru denna
blir negativ. Detta innebär, att rotorledarna rotera fortare än det med
synkron hastighet roterande statorflödet. I rotorledarna alstras vidare strömmar,
vifka liksom vid undersynkron gång äro beroende av eftersläpningens
storlek. Strömmarna vid generatordrift få emellertid motsatt riktning mot vid
motordrift; elektrisk effekt överföres alltså från rotorn till statorn.
En asynkronmaskin, driven som generator, kan endast leverera aktiv
effekt till det anslutna nätet. Maskinen måste samtidigt magnetiseras från
nätet och kommer därför alltid att upptaga en reaktiv effekt. Därav föfjer,
att asynkronmaskinen ej kan arbeta som generator ensam på ett nät. För att
den över huvud taget skall kunna gå som generator, fordras, att den går
tillsammans med en synkronmaskin eller en annan växelströmskälla, som
levererar den för asynkronmaskinen erforderliga reaktiva effekten samt
bestämmer nätets spänning och frekvens. Asynkronmaskinen blir därför
endast en ofullständig växelströmsgenerator.
För att bestämma asynkronmaskinens karakteristiska egenskaper vid
generatordrift kan man tillämpa samma metod som vid motordrift och utgå
från maskinens cirkeldiagram. Skillnaden blir endast, att man vid
generatordrift får räkna med en strömvektor, som går till den undre delen av den
cirkel, som finnes angiven i fig. 10: 5.
Fig. 10: 21 visar den fullständiga momentkurvan för en asynkronmaskin
vid både motor- och generatordrift. Såsom framgår av figuren, kan
asynkronmaskinen arbeta som generator, om den drives med översynkron
hastighet. Figuren anger därjämte, att momentkurvan för generatordrift ligger
något högre än för motordrift, vilket innebär, att maskinens överbelastnings-
8-242786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
