- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
115

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - M. Den enfasiga asynkronmotorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

den enfasiga asynkronmotorn kan avgiva ett vridmoment, som är något
mindre än motsvarande trefasmotors, samt att momentkurvan går ned till
noll vid stillastående maskin.

Det uppstående magnetiska flödet i asynkronmaskinen får vid enfasdrift
en annan karaktär än vid trefasdrift. I det senare fallet alstras av de tre
faserna ett flöde, som roterar med konstant storlek och med synkron
hastighet. Enfasmotorn åter får ett stillastående llöde, som varierar på samma
sätt som strömmen och därför kallas pulserande flöde. Det pulserande
flödet kan tänkas uppdelat i tvenne åt motsatt håll och med synkron
hastighet roterande flöden, vartdera med en konstant amplitud, som är lika med

Moment

Fig. 10: 22. Momentkurva för en enfasig asynkronmotor.

hälften av det pulserande flödets maximala amplitud. Resultatet därav blir,
att de båda flödena under rotationen växelvis sammanfalla och upphäva
varandra och följaktligen tillsammans ge ett pulserande flöde. Vid starten
påverkas motorn av båda dessa flöden vart för sig, men eftersom de verka åt
var sitt håll, blir det resulterande startmomentet lika med noll. Rotorns
eftersläpning i stillestånd är lika med 1 med avseende på båda dessa flöden.

Om man hjälper motorn starta i en viss rotationsriktning, blir rotorns
eftersläpning i förhållande till de båda flödena olika. Den ena ökas, och
den andra minskas. Följden blir, att det medroterande flödet, vilket har
samma rotationsriktning som motorn, överväger, och motorn går upp i
normalt varvtal. Förhållandet blir emellertid likadant, om motorn sättes i
gång åt det andra hållet. Motorn kan rotera åt vilket håll som helst, och
motorn får exakt samma vridmoment i båda riktningarna. Den resulterande
momentkurvan som funktion av varvtalet visas av fig. 10: 22.

Det vridande momentet vid en enfasmotor blir ej av samma natur som
vid en trefasmotor. I det senare fallet får man ett konstant flöde och ett kon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free