Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - A. Principen för likströmsgeneratorn - B. Kommutering och ankarreaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
magnetlindning finnes kompoundkopplingen, som innebär en kombination
av de angivna kopplingssätten, i det att maskinens magnetpoler magnetiseras
dels av en shuntlindning, dels av en serielindning, båda förlagda på alla
polerna. Kopplingsschemat för en sådan generator, den s. k.
kompound-generatorn, anges av fig. 11:5. Resultatet av denna koppling blir, att
magnetpolerna komma att magnetiseras dels av en ström genom shuntlindningen,
som är tillnärmelsevis oberoende av belastningen, dels av en ström genom
serielindningen, som utgöres av belastningsströmmen. Genom att
dimensionera den senare lindningen på olika sätt i förhållande till den förra kan
man erhålla olika karakteristiska egenskaper hos maskinen. Dessa
behandlas längre fram i detta kapitel.
B. Kommutering och ankarreaktion.
Kommutatorn på en likströmsmaskin har till uppgift dels att förmedla
strömövergången mellan den roterande ankarlindningen och de
stillastående borstarna, dels att omvandla den i ankaret erhållna växelströmmen till
likström. Strömmen uttages, såsom förut nämnts, från borstar, som ligga
an mot kommutatorns lameller, vilka i sin tur äro förenade med olika
punkter på lindningen. Lamellerna äro skilda från varandra genom
mellanliggande isolerskikt, vanligen av glimmer. För att det ej skall uppstå något
avbrott i strömmen, måste borsten vara minst lika bred som isolerskiktet.
Följden av delta är emellertid, att borsten vid ankarets rotation under större
delen av tiden kommer att vara i kontakt med två eller flera lameller, och
den del av lindningen, som ligger ansluten mellan dessa lameller, blir alltså
kortsluten, varje gång borsten glider över dem.
Fig. 11:6 visar schematiskt en del av lindningen med anslutningarna till
kommutatorn. Ankaret tänkes rotera så, som figuren visar. I det angivna
ögonblicket går borsten över från lamell 1 till lamell 2, och under den tid,
som den är i kontakt med båda lamellerna, är alltså härvan b kortsluten av
borsten. För att strömmen i härvan då ej skall bli för stor, bör kontakten
med borsten ske, i samma ögonblick som den i härvan inducerade spänningen
är lika med noll, dvs. just när ifrågavarande ledare ej skäras av några
induk-tionslinjer. Härvan säges då passera den neutrala zonen. En dylik neutral
zon erhålles, när härvans ledare passera den punkt på omkretsen, där
flödets riktning växlar tecken. Motsvarande borstläge benämnes neutralläget.
Strömförhållandena under borstarna bero emellertid även på andra
faktorer, som man måste taga hänsyn till för att strömvändningen eller den s. k.
kommuteringen skall ske utan gnistor vid kommutatorns yta.
Då en härva passerar borsten, skall strömmen i härvan ändra riktning.
I lig. 11:6 skall sålunda under det angivna ögonblicket strömriktningen
ändras i 1»! från att vara uppåtriktad till att bli nedåtriktad och i b2 från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
