Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - B. Kommutering och ankarreaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
kortslutna härvan in i ett fält från huvudpolerna av sådan riktning, att däri
induceras en spänning, som motverkar självinduktionen. Förskjutningen
kan avpassas så, att den inducerade spänningen uppväger
självinduktions-spänningen, och på det sättet erhålles en bättre kommutering.
Den i det föregående angivna neutrala zonen ligger vid en obelastad
maskin mitt emellan polerna. Så snart maskinen belastas och ankarledarna bli
strömförande, inträder emellertid ett annat förhållande. Den ström, som vid
belastning genomgår ankarlindningen, utbildar ett magnetiskt flöde omkring
ifrågavarande ledare, och detta llöde sluter sig genom järnet och i luften.
Man får vid en likströmsmaskin på samma sätt som vid en
växelströmsmaskin en ankarreaktion, varmed man menar den återverkan, som ankarets
amperevarv ha på flödet från huvudpolerna. Analogt med vad fallet är vid
strömvàndningstid
Fig. 11:7. Strömvändningsförloppet i en härva på en likströmsmaskin.
den trefasiga växelströmsmaskinen, blir likströmsmaskinens ankarflöde
stillastående i förhållande till polerna.
Fig. 11:8 visar för en tvåpolig likströmsmaskin huvudflödet genom
polerna. Detta flöde sluter sig över luftgapet genom rotorring och statorring.
Då maskinen belastas som generator, alstras av strömmen i ankaret ett
magnetiskt flöde i enlighet med fig. 11:9. Detta flöde bildar en vinkel av
90 elektriska grader mot huvudflödet och kan alltså kallas för
tvärmagne-tiserande. De båda magnetiska llödena sammansättas, och resultatet blir i
enlighet med fig. 11: 10. Det tvärmagnetiserande llödet ökar tätheten i den
ena polkanten och minskar tätheten i den andra. Av figuren framgår också,
att borstarna ej längre böra befinna sig mitt emellan polerna utan måste
förskjutas ett stycke i maskinens rotationsriktning. Om ankaret hade drivits
åt det motsatta hållet, skulle den i ankarlindningen inducerade spänningen
fått motsatt riktning, och borstarna hade även i detta fall måst förskjutas i
rotationsriktningen. Vid en motor däremot måste borstarna förskjutas mot
rotationsriktningen.
Ankarreaktionen förorsakar i enlighet med ovanstående dels en
förflyttning av neutralläget, dels också, på grund av inträdande mättning i
tänderna och på grund av borstförskjutningen, en minskning av huvudflödet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
