- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
150

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - D. Likströmsgeneratorers parallelldrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

Då spänningarna äro lika, kan maskinen utan uppträdande strömstöt
inkopplas till nätet. Den blir därvid strömlös, om man bortser från den ringa
ström, som genomgår magnetlindningen.

Om generatorn därefter skall belastas, måste dess magnetisering ökas.
Har det anslutna nätet stor generatoreffekt i förhållande till den nya
generatorn, kan dennas magnetisering ej nämnvärt inverka på nätets spänning.
Den i maskinen inducerade spänningen kommer emellertid att öka, och den
avgivna strömmen blir proportionell mot skillnaden mellan den inducerade
spänningen och klämspänningen. Skillnaden utgöres enligt det föregående
av spänningsfallet i maskinen.

Ovanstående resonemang är i första hand att hänföra till en
shuntgene-rator. Den rena shuntgeneratorn brukar vanligen användas vid sådana
likströmsnät, där man har ett ackumulatorbatteri av samma storleksordning
som generatorn. När belastningen ökar, blir följden, att spänningen på
nätet sjunker något, om man ej företager någon reglering.
Ackumulator-batteriet är därvid dimensionerat så, att det laddas under den tid, då
belastningen är låg och alltså spänningen hög, samt urladdas vid inträdande
belastningstoppar, då spänningen är låg.

Liksom vid en generator kan man även vid ett ackumulatorbatteri tala
om en yttre belastningskurva, vilken anger spänningen som funktion av
batteriströmmen. Denna kurva påminner om den yttre belastningskurvan
för en shuntgenerator. Såsom visas av fig. 11: 15, är batteriets
belastningskurva mera horisontell än generatorns, så att vid lägre belastningsvärden
generatorns spänning och vid högre belastningsvärden batteriets spänning
blir övervägande.

Vid parallelldrift mellan generatorn och batteriet vid en nätspänning,
motsvarande punkt a i fig.
11: 15, där nätet icke har
någon belastning, laddas
batteriet av generatorn.
Punkt b i samma figur
anger den spänning, vid
vilken batteriströmmen är
noll. Vid en spänning,
motsvarande punkt c, leverera
generator och batteri lika
hög ström till nätet. Vid
inträdande
belastningsspetsar får generatorspänningen
en tendens att sjunka
fortare än batteriets spänning,
och batteriet övertager där-

a

Ankarström

Ankarström

Fig. 11: 15. Yttre belastningskurva för en
shuntgenerator (G) och för ett ackumulatorbatteri (A), avsedda
för parallelldrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free