- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
155

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - F. Shuntmotorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

upp till fullast, och då sjunker varvtalet. Vid stor överbelastning kan dock
det motsatta förhållandet inträffa.

En mindre ändring av nätspänningen påverkar endast i ringa grad
motorns varvtal. Samtidigt som spänningen på ankaret exempelvis sjunker,
minskas i lika hög grad strömmen genom shuntlindningen och därmed
också flödets styrka. Följden blir, att den i ankarlindningen inducerade
spänningen minskas ungefär på samma sätt som nätspänningen, och
varvtalet förblir tillnärmelsevis konstant.

Pådragsmotståndet för shuntmotorn skall vara så avpassat, att
startströmmen ej stiger till ett för motorn skadligt värde. Allteftersom rotorn ökar i
varvtal, induceras en motverkande spänning i ankarlindningen, strömmen
sjunker, och pådraget kan successivt urkopplas. Vid motorns start är det
av stor vikt, att motorn får full magnetisering vid strömmens tillslagning.
Kopplingen bör därför vara sådan, att motorn vid starten får full spänning
på shuntlindningen, innan urkopplingen av pådragsmotståndet kan börja.
Motsvarande schema visas av fig. 11: 20. Shuntlindningen får sålunda ej vara
kopplad direkt till båda borstarna. Vidare skall pådraget vara helt inkopplat
(veven längst till vänster) och reglermotståndet helt urkopplat (veven längst
till höger) vid strömmens tillslagning.

Om en shuntmotor startas med för svag magnetisering, kan det inträffa,
att motorn går i gång men strax efteråt rusar. Motorns varvtal kan därvid
bli så högt, att ankarlindningen skadas, och det kan innebära risker för
både motor och omgivning. Ett annat fall, som kan inträffa vid för svag
magnetisering, är, att motorn icke förmår starta. Resultatet kan därvid bli,
att den höga strömmen genom ankarlindningen mycket snart bränner
sönder denna. Det är sålunda alltid riskfyllt att starta en shuntmotor med svag
magnetisering, och man bör alltid kontrollera, alt shuntlindningen vid start
får full spänning. Blir det avbrott i shuntstromkretsen, när motorn går,
rusar motorn, och strömmen blir så stor, att smältskydden fungera.

Shuntmotorns startegenskaper äro ej lämpade för de fall, då starten är
mycket tung, dvs. när den maskin, som motorn skall driva, erfordrar högt
startmoment. Flödet i startögonblicket är ungefär lika stort som i drift.
Strömmen i ankarlindningen kan man i allmänhet ej tillåta stiga till högre
värde än omkring dubbla märkströmmen. Startmomentet, som är
proportionellt mot produkten av flöde och startström, blir därför begränsat och
ibland otillräckligt.

Shuntmotorns användning är i stort sett begränsad till de fall, då man
har en lätt start. Motorn förekommer vidare huvudsakligen för låga effekter.
Ett speciellt användningsområde är sådan drift, där man behöver ett nära
konstant varvtal. Den lämpar sig väl för drift av exempelvis vissa
verktygsmaskiner. Så snart det emellertid är fråga om större motorer, brukar man
använda kompoundlindade motorer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free