Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - N. Konstruktion - 1. Rotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
andra. Den vid maskinens uttag erhållna strömmen blir i det föreliggande
fallet fyra gånger så stor som strömmen i lindningen.
För en parallellindning gäller generellt, att antalet parallellkopplade
kretsar är lika med antalet poler. De olika lindningskretsarna äro i fig. 11: 35
betecknade med I—IV. Det är på grund av att maskinen har alla
strömkretsarna parallellkopplade, som lindningen fått namnet parallellindning.
Om man tänker sig den ifrågavarande maskinen försedd med dubbla
antalet lameller med varannan lamell ansluten till den i figuren angivna
lindningen och med varannan lamell ansluten till en annan ungefär lika
belägen lindning, erhålles en dubbel parallellindning med i detta fall åtta
Fig. 11: 34. Delar till mindre likströmsmaskin. (Asea)
parallellkopplade kretsar. Ankaret får därvid två fullt skilda
lindnings-system, och lindningen säges vara dubbelt sluten. En dubbel
parallell-lindning kan även erhållas vid ett udda antal härvor, genom att man vid
härvornas förbindning går förbi varannan härva. Därmed får man
emellertid ej två skilda lindningar, utan hela lindningen blir sammanhängande
och benämnes enkelt sluten dubbel parallellindning. Man kan på
motsvarande sätt utföra en maskin med tre- eller fyrdubbel lindning, enkelt eller
llerdubbelt sluten, men detta är mera sällsynt. Till skillnad från dessa
kallas den i fig. 11: 35 visade lindningen även enkel parallellindning.
Ett exempel på serielindning visas av fig. 11:36. Denna lindning
karakteriseras av att varje härva har formen av en våg. Om man följer
lindningen med utgångspunkt från exempelvis lamell 4, kommer man först efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
