Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reaktorer, induktionsregulatorer, växelströms kommutatormotorer och omformare - B. Induktionsregulator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Den angivna egenskapen hos den ovan beskrivna apparaten, som
benämnes induktionsregulator, utnyttjas dels att åstadkomma en kontinuerlig
spänningsreglering, dels att för vissa mätändamål åstadkomma en
reglering av fasvinkeln. Den förstnämnda tillämpningen möjliggör reglering av
spänningen i kraftledningar eller på förbrukningsplatser. Det kan
exempelvis vara så, att den tillgängliga nätspänningen betydligt varierar, och
man kan då använda induktionsregulator!! för att erhålla en tillnärmelsevis
konstant spänning. Det förekommer också, att man för något särskilt
ändamål behöver kontinuerligt reglera den tillgängliga spänningen inom vissa
gränser.
Fig. 12: 14 visar kopplingsschemat för en trefasig induktionsregulator,
använd för reglering av spänningen. Primärlindningen måste därvid passa
a b c
Fig. 12: 15. Vektordiagram för spänningsreglering med induktionsregulator.
för nätspänningen. Den antages i figuren vara Y-kopplad.
Sekundärlindningen utföres med tre från varandra elektriskt skilda faser, och dessa
inkopplas i ledningen, såsom figuren visar. Resultatet inses lättast, genom
att man studerar ett vektordiagram, som för enkelhetens skull kan ritas
en-fasigt i enlighet med fig. 12: 15.
Spänningen före induktionsregulator!! antages vara Ev Den i
induktionsregulatorns sekundärlindning alstrade spänningen antages vara
E2-Den resulterande spänningen E3 efter induktionsregulator!! beror på rotorns
läge i induktionsregulatorn. Om tillsatsspänningen är medverkande,
erhålles E3=E1-\-E2 (se fig. 12: 15, bild a). Om rotorn från detta utgångsläge
vrides åt det ena hållet en vinkel lika med 90 elektriska grader, erhålles en
spänning E3, som är obetydligt större än spänningen El (bild b). Om
rotorlindningen förskjutes ytterligare 90°, erhålles en resulterande spänning
E3=E1—E2 (bild c). Figuren visar spänningen E3 fasförskjuten efter
spänningen E1. Genom vridning av rotorn åt motsatt håll får man E3
fasförskjuten före E1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
