Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reaktorer, induktionsregulatorer, växelströms kommutatormotorer och omformare - C. Växelströms kommutatormotorer - 2. Repulsionsmotorn - 3. Enfasmotorer med shuntkarakteristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
alstrade spänningarna lika stora och upphäva varandras verkan i den
av borstarna kortslutna härvan. Kommuteringsförhållandena bliva
besvärligare både för översynkron och för undersynkron gång. I allmänhet blir
varvtalsregleringen härigenom begränsad till värden, som ligga mellan
10 à 15% över det synkrona varvtalet och 50 eller i vissa fall 75% under
det synkrona varvtalet. Motorn utföres i allmänhet ej för större
regleringsområde, än som anges av varvtalsförhållandet 1:2. Även vid inställning
för den lägre hastigheten kan man erhålla ett startmoment, som är större
än fullastmomentet. Som exempel kan anföras, att man med en motor för
ett par hk och regleringsområdet 1: 2 erhåller ca 140% startmoment vid ca
115% startström (vid inställning för den lägsta hastigheten).
Förutom den repulsionsmotor, som ovan beskrivits, lia en hel del andra
typer konstruerats. Vid vissa av dessa har motorn försetts med en
kom-pensationsanordning, för att dess effektfaktor skall bliva bättre. De ha i
allmänhet fått ganska liten användning, och det skulle föra för långt att här
beskriva de olika typerna.
3. Enfasmotorer med shuntkarakteristik.
Likströms shuntmotorn har ingen direkt motsvarighet i någon
enfas-motor. Det är helt enkelt otänkbart att konstruera en shuntmotor för
växelström enligt samma principer som för likström på grund av
magnetlind-ningens stora induktans.
Det har emellertid konstruerats ett flertal typer av enfas
shuntmoto-rer. Av dessa är det egentligen endast två, som ha fått någon större
användning och som här komma att beskrivas, nämligen
repulsionsstart-induk-tionsmotorn och repulsions-induktionsmotorn.
Den förstnämnda av dessa motorer
är byggd på liknande sätt som en
vanlig repulsionsmotor och startar som
denna. När den kommit upp i nära
synkront varvtal, kortslutes
rotorlindningen och eventuellt lyftas borstarna
samtidigt från kommutatorn.
Motorn kommer därefter att gå som en
vanlig enfas asynkronmotor med
kortsluten rotor och får alltså shuntkaraktär.
Kortslutningen av rotorlindningen kan utföras på det enkla sättet, att tre
symmetriskt belägna punkter på lindningen förses med uttag, som
förbindas med en centrifugalkontakt så, att denna automatiskt förenar dem vid
ett visst varvtal. Centrifugalanordningen kan utföras så, att den därjämte
lyfter borstarna. Man slipper därigenom borstslitaget, när motorn går i
Fig. 12: 24. Repulsionsstart-induktionsmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
