Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reaktorer, induktionsregulatorer, växelströms kommutatormotorer och omformare - C. Växelströms kommutatormotorer - 3. Enfasmotorer med shuntkarakteristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
drift. Hur kortslutningsanordningen är utförd i detta fall, visas schematiskt
av fig. 12: 24.
Ett annat utförande av samma motor är baserat på kortslutning av
kommutatorns lameller. En dylik motor är försedd med en kommutator, som
har radiellt ställda lameller, och borstarna tryckas därvid mot lamellerna
i axiell riktning. Sedan motorn startats som repulsionsmotor och kommit
upp i nära synkront varvtal, kortslutas lamellerna inifrån av en
centrifugal-anordning, som samtidigt för borstarna i axiell riktning från kommutatorn.
Med ifrågavarande motor kan man ernå ett startmoment om ca 250 % av
märkmomentet med en startström om ca 250% av märkströmmen. Motorns
resulterande momentkurva kommer att under starten likna
repulsionsmo-torns men efter omkopplingen enfas induktionsmotorns.
Fig. 12: 25 o. 12: 26. Repulsions-induktionsmotor. T. v. principschema, t. h. bild av
rotorlindningarnas förläggning i ett spår.
Av ganska stort intresse är repulsions-induktionsmotorn. Denna kan sägas
utgöra en kombination av en repulsionsmotor och en enfas
asynkronmotor. Schematiskt visas motorns koppling av fig. 12: 25. Rotorn innehåller
sålunda två lindningar, dels en kortsluten lindning liksom på en kortsluten
asynkronmotor, dels en s. k. likströmslindning liksom på en vanlig
repulsionsmotor. Rotorn är vidare försedd med borstar, som äro förskjutna
20 à 30° från kortslutningsläget. Ett exempel på rotorspårets utseende visas
av fig. 12: 26. Spåret består av två delar, förenade genom en hög och smal
slits. I den övre delen är likströmslindningen förlagd och i den undre delen
runda kopparstavar, förenade sinsemellan genom kortslutningsringar.
Motorns momentkurva kan fås approximativt, om man adderar de
momentkurvor, som skulle erhållas av de båda rotorlindningarna var för sig,
såsom fig. 12: 27 visar. I denna figur anger kurva A repulsionslindningens
moment. Detta är ganska högt i startögonblicket men avtar med ökad
hastighet på motorn. Kurva B anger den kortslutna lindningens moment.
Liksom vid en vanlig enfas asynkronmotor erhålles inget moment i starten,
och momentkurvan får vidare sitt maximivärde vid omkring 80 % av det
lindning
ansluten till
strömsamlare
kortsluten
lindning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
