Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Likriktare - B. Likriktartyper - C. Torrlikriktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
nadsgas under lågt tryck. Den förra användes huvudsakligen inom
teletekniken. Bland jonventilerna torde kvicksilverlikriktaren vara mest bekant.
För speciella ändamål utföres jonventilen med glödkatod i likhet med
elektronventilen. Även andra fyllnadsgaser än kvicksilver kunna förekomma.
C. Torrlikriktare.
När en elektrisk ström övergår från ett material till ett annat, uppstår
vanligen i själva övergångsytan ett kontaktmotstånd. För vissa kombina-
Fig.. 13: 12. Selenlikriktare med 112 mm jflattor, avsedd för 4 A,
90 V likström vid självkylning. Längd 180 mm. (Asea)
sprutskikt
hål för montage
Fig. 13: 11.
Schematisk bild av
selenlikriktare.
strömriktning
järn
selenskikt
tioner av material blir detta motstånds storlek beroende av strömmens
riktning. Man använder sig av det nämnda förhållandet i torrlikriktarna.
Härvid skiljer man mellan arbetsriktningen, i vilken strömmen genomsläppes
med lågt motstånd, och spärriktningen, i vilken kontaktmotståndet är stort.
I arbetsriktningen förorsakar likriktaren ett spänningsfall. I spärriktningen
åter säges den genomsläppa en läckström. Båda dessa fenomen förorsaka
förluster. De förstnämnda förlusterna öka med belastningen. De sistnämnda
förlusterna äro konstanta, så länge den avgivna likspänningen är oförändrad,
och utgöra därför ett slags tomgångsförluster.
De vanligaste i praktiken använda torrlikriktarna äro selen- och
koppar-oxidullikriktarna. Selenlikriktaren består av en metallbricka, vanligen av
järn, som uppbär ett påsmält skikt av selen. På selenet har man sedan
sprutat det andra likriktarskiktet, som vanligen utgöres av kadmium, och
strömmen tillföres detta belägg med hjälp av en fjädrande kontaktskiva (se
fig. 13: 11 och 13: 12). Då en strömkällas positiva pol anslutes till metall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
