- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
234

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Likriktare - E. Jonventilen - 4. Evakuering - 5. Kylning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

4. Evakuering.

Kvicksilverlikriktarna utföras såväl av glas (fig. 13: 20) som av järn
(fig. 13: 22) och kunna numera vakuumpumpas och hermetiskt tillslutas vid
fabriken. En viss försämring av vakuum inträder dock så småningom,
varför livslängden hos en sålunda sluten likriktare ej är obegränsad. Det är
därför vanligt att förse åtminstone större enheter med en ständigt eller
intermittent arbetande pump, som håller likriktarens vakuum inom de av
driftsäkerheten betingade gränserna.

För ändamålet finnas statiska ångstrålpumpar, arbetande med
kvicksilverånga, erhållen genom kokning av kvicksilver med elektrisk
uppvärmning. Ångan får härvid strömma ut genom munstycken och för då med
sig luften. Med dessa pumpar ernås ett högvakuum på en tusendels mm
kvicksilverpelare, men de förmå ej pressa ut den sålunda utpumpade luften
direkt i atmosfären. Man använder för detta ändamål roterande
kapselpumpar, fyllda med olja, som arbeta ned till någon tiondels mm
kvicksilverpelare. Lämpligen har man då en hjälpbehållare, som hålles evakuerad av
den intermittent arbetande kapsel- eller grovpumpen, medan ångstrål- eller
finpumpen kontinuerligt evakuerar likriktaren och tömmer luften i
för-vakuumtanken (se fig. 13: 22).

Då pumparna ej arbeta, måste de avstängas medelst kranar. Vid
grovpumpen är detta ett relativt enkelt problem, enär kranen här kan utföras med
helt små dimensioner och därför kan anordnas för automatisk stängning
vid frånslagning eller kraftavbrott. Beträffande finpumpen ställer det sig
svårare, enär luftvägarna här måste vara synnerligen rikligt tilltagna, för
att pumphastigheten ej skall bli för låg. För avstängningsändamål finnes på
grund därav mellan finpumpen och likriktaren vanligen en större
hand-manövrerad huvudkran, medan ett kvicksilverlås eller en backventil mellan
finpumpen och förvakuumtanken hindrar den en gång utpumpade luften
att under ett oförutsett strömavbrott åter intränga i likriktaren genom den
då overksamma finpumpen (se fig. 13: 22).

5. Kylning.

Kvicksilvret i likriktarens katod förgasas av ljusbågen och måste åter
genom kondensation bringas i flytande form för att sedan rinna tillbaka i
katoden. För ändamålet användes vid likriktare med glaskärl vanligen
luftkylning, antingen naturlig eller forcerad med fläkt.

Vid järnlikriktare har man dessutom möjlighet till vattenkylning, och
denna kylning torde hittills vara den vanligaste. För att undvika onödiga
föroreningar i själva likriktarens kylsystem är det härvid vanligt, att man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free