- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
248

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - A. Luftledningar - 4. Spänningsfall och förluster på grund av ledningens resistans och induktans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

av vektordiagrammet i fig. 14: 12. Enligt detta diagram blir spänningen
större i ledningens ändpunkt än i dess början. Den erhållna
spänningsändringen har alltså resulterat i en spänningsstegring.

Av vektordiagrammen framgår, att resistansen i en kraftledning alltid
förorsakar ett spänningsfall men att reaktansen kan förorsaka antingen ett
spänningsfall eller en spänningsstegring, beroende på effektfaktorn.

Spänningsfallet i ledningen kan beräknas, om man projicerar de båda
spänningarna Er och Ex dels på en linje, som utgör förlängningen av vek-

Fig. 14: 11 o. 14: 12. Spänningsförhållandena i en trefasig kraftledning med induktiv
belastning (t. v.) resp. kapacitiv belastning (t. h.).

torn E2, dels på en linje, som går vinkelrätt däremot, såsom visas i fig. 14: 11.
Man erhåller då följande samband mellan spänningarna

£i= \J(E2+a)*+b*
där a = ^ 3 IR eos <p2 + \fS IX sin cp2
b = v^ / A’ eos 9?2 — IR sin <p2

I de flesta praktiska fall är det enklast att vid spänningsfallsberäkningar
utgå från aktiv och reaktiv belastning, i det följande angivna av P
respektive Pq, och man erhåller då, om ledningens belastning i ändpunkten är
P2 respektive PQi

P Po
a-Rp + Xj*

•^2 J-’2

P Pq

2

Beträffande enheterna i de sist angivna sambanden må anmärkas, att man
vid praktiska beräkningar för enkelhetens skull brukar ånge P i MW, Pq i
MVAr och E i kV samt R och X på vanligt sätt i ohm per fas, varvid a och
b erhållas i kV.

De ovan angivna sambanden kunna i många fall förenklas, särskilt vid
spänningsfallsberäkningar på distributionsnät för spänningar upp till 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free